I jakten på ett fåtal oseriösa aktörer kan nu politiker och myndigheter vara på väg att slå undan fötterna för en bransch som i grunden fyller ett viktigt behov för miljoner svenskar.

Resultatet kan bli mindre konkurrens, dyrare försäkringar för konsumenterna, att goda råd blir förbehållet bara de välbeställda och att än mer makt över småföretagares och hushållens ekonomi koncentreras till ett fåtal dominerande jättar på en oligopolmarknad.

En kort historik: Den 1 januari 1990 fick Sverige sin första lag om försäkringsmäklare och en helt ny yrkesroll på försäkringsmarknaden. Tidigare hade försäkringsbolagen sålt de egna produkterna genom en egen säljkår. Nu fick försäkringsmäklaren en ny och banbrytande roll genom att jämföra och hjälpa kunden att välja i det stora utbudet av lösningar.

Lagen öppnade marknaden och ökade konkurrensen genom att sänka trösklarna för nya aktörer. Konkurrensen mellan försäkringsbolagen ökade, priserna föll och nya produkter lanserades.

För de kunder som idag vill få hjälp att orientera sig i det mycket stora utbudet av försäkringar och finansiella lösningar så är det idag bara försäkringsförmedlaren som har ett lagstadgat krav att under försäkrat skadeståndsansvar se till kundens intresse.

Våra över 300 fristående Hjertaförmedlare från Kiruna i norr till Trelleborg i söder arbetar nära sina kunder – i det typiska fallet en småföretagare – för att skapa ekonomisk trygghet för den egna och medarbetarnas ekonomi genom rätt försäkringsskydd och sparande.

Deras framgång baseras på nära och långvariga relationer med kunder de möter i kön på mataffären, vid fotbollsplanen eller på yogaträningen. De lever i en värld mycket långt från de avarter som lyfts fram i mediebevakningen.

Sedan starten har förmedlarnas verksamhet bekostats av olika typer av provisionsavtal med de stora försäkrings- och finansbolagen. Den modellen har varit föremål från kritik från bland annat Finansinspektionen och finansmarknadsminister Peter Norman och nu även EU-kommissionen. Det finns skäl att se över dagens system. Det är viktigt för alla att kunderna kan känna trygghet och att det inte är högst provision som styr rådgivningen.

Samtidigt är vi oroade över vad ett genomgripande förbud i värsta fall kan innebära. Finland har gått längst på den nordiska marknaden med sitt förbud mot provisioner. Resultatet hittills är att många mindre förmedlare slagits ut, konkurrensen minskat och att de stora aktörerna fått ett fastare grepp om kunderna.

Ett långtgående provisionsförbud – utan alternativa lösningar – kan förvärra ett betydligt större problem på den svenska marknaden för finansiella marknaden; den starka koncentrationen av makt till ett fåtal aktörer och bristande konkurrens och minskad ekonomisk effektivitet för kunderna.

Idag svarar de fyra största bankaktiebolagen tillsammans för 76 procent av bankernas sammanlagda balansomslutning. De tre största bolåneinstituten ingår i bankkoncerner och svarar tillsammans för 85 procent av bolåneinstitutens sammanlagda balansomslutning.

Sammantaget hade försäkringsbolagen placeringstillgångar för 2 950 miljarder kronor vid utgången av 2010. Av detta uppgick de tio största försäkringsbolagens andel till cirka 85 procent.

Drar staten undan mattan för fristående förmedlare innebär det att jättarnas grepp om kunderna stärks. Den rådgivning som ges av bankerna är i praktiken ofta försäljningsmöten inriktade på att sälja den egna organisationen mest lönsamma produkterna. För den enskilde företagaren eller privatpersonen kan det vara svårt att hävda sin självständighet när rådgivaren han eller hon möter för att välja pensionssparande, även kan bevilja checkkrediten eller bolånet.

Ett av de mest effektiva sätten att stärka de många kundernas position är att ge förutsättningar för konkurrens och mångfald. I det sammanhanget har de fristående förmedlarna en nyckelroll. Men då krävs intresse att förstå förmedlarens roll och konstruktiv dialog, snarare än trubbiga förbud riktat mot en liten grupp ruttna äpplen.

ROBERT EDBERG

vd Hjerta

BJÖRN AMB

styrelseordförande Hjerta