Sunda kommunala finanser är bara början på en politisk vilja, inte slutet.

Sten Nordin

Det bokslut för 2010 som alliansen i stadshuset i dag kan presentera är rekordstarkt. Skillnaden mellan skatteinkomster och kommunens utgifter visar ett överskott på 1,7 miljarder kronor. Det visar att Stockholm har en dynamisk arbetsmarknad med en blandning av små och stora företag, branscher och inriktningar. Vår arbetslöshet är låg och antalet stockholmare med jobb ökar. På denna stabila grund vill jag nu fortsätta satsningarna för ett Stockholm som även fortsatt är motorn i rikets tillväxt.

Överskotten i Stockholms finanser är ett angenämt problem. Kommunens kärnuppgift är att stötta och ta hand om de sköraste och svagaste i vårt samhälle, vilket vi har gjort: sommarkoloniverksamhet har fortsatt, förskolor har öppnats, och valfrihet i äldreboenden har ökat. Detta samtidigt som i stort sett alla delar av staden visar överskott på en procent eller liknande.

I diskussionen om överskott och skatter är det dock viktigt att komma ihåg att sunda kommunala finanser är bara början på en politisk vilja, inte slutet. Det handlar om fortsatta satsningar på skolor och förskolor, ett hårt arbete för att hålla skatterna låga, och att göra viktiga investeringar långsiktiga investeringar för framtiden.

Det är hög tid för en seriös diskussion om hur stora överskott som är kommuner rimligen ska ha. Stockholms stad har i dag ett eget kapital om 48 miljarder kronor, och har en balansomslutning på knapp 90 miljarder. Detta är resultatet av försäljningar och ökade skatteintäkter, men också av att kommunen har haft överskott i verksamheten.

I dag kan vi bara inom en mycket snäv lagstiftning använda årets och tidigare års överskott, och då bara till investeringar i infrastruktur såsom vägar eller andra hårda projekt, men inte till viktiga investeringar i välfärden eller till att betala tillbaka skatten till medborgarna. Jag vill kunna satsa dessa pengar på välfärden. Lagstiftningen bottnar i 1990-talets krisår, och dess krav på balans och ordnade finanser har tjänat hela den svenska ekonomin väl.

Att kommunen sparar för en regnig dag är klokt och är något som bör uppmuntras, men att hushållen har privata buffertar är också viktigt. Därför är det negativt att kommuner tar ut mer skatt än vad som egentligen behövs. Problemet blir ännu större när överskottet sedan inte får investeras i välfärden. Detta måste regeringen ändra på.

Under förra mandatperioden sänkte vi kommunalskatten med 60 öre, vilket hjälpte Stockholms arbetsmarknad och stockholmarnas privatekonomi. Skattesänkningar gör mycket gott för ett samhälle. Jag vill dock understryka att innan vi ens börjar tänka på skattesänkningar måste Stockholm först göra de satsningar som krävs för en kraftigt växande stad som vår: på skolor och förskolor, jobb, bostäder, och äldreboenden.

Vi ska investera vårt överskott i insatser för fler jobb, ett Stockholm där man kan leva på sin lön, och på ett bättre företagsklimat. Det handlar om avsättningar på nästan en miljard för framtida satsningar, bland annat 650 miljoner till vår redan stora fond för framtida infrastruktur – Förbifart Stockholm, Citybanan och annat av avgörande betydelse för jobben i hela Stockholmsregionen, och 300 miljoner till akademisk forskning runt framtidens läkemedel i ”Science for life laboratory”.

Framtiden för Stockholm är fortfarande oskriven, men vi vet att utbildning och forskning är av strategisk och stort vikt för hela Sverige. Här ska vi konkurrera med utbildning och forskning, med höga betyg och tidiga insatser för naturvetenskap och matematik hos Stockholms unga skolelever.

Jag vill under de kommande åren satsa på ett Stockholm där fler får jobb, där välfärden utvecklas, och där skattepengar används effektivt och med respekt för de som ursprungligen tjänade in dem. Det är en stad med ekonomi i balans och med en utvecklad välfärd som säkrar trygghet för medborgarna och skattebetalarna. Det är en sådan stad som kan fortsätta välkomna fler människor till att bo, leva och arbeta här och som fortsatt kan fungera som hela rikets tillväxtmotor.

STEN NORDIN (M)

finansborgarråd