Frågan om könskvotering till bolagsstyrelser har hamnat högt upp på den europeiska agendan. Det franska parlamentet har nyligen röstat igenom en lag om sådan könskvotering, i Tyskland har regeringen flaggat för detsamma, och i flera andra länder går debattens vågor höga. EU-kommissionär Viviane Reading har hotat med att införa kvotering för de 500 största företagen i Europa, och förespråkarna hemma i Sverige är många.

Men som riksdagsledamot och ung kvinna kan jag lova att jag aldrig skulle stödja ett förslag om könskvotering – inte heller till bolagsstyrelser. Könskvotering är fel.

För det första är kvotering kontraproduktivt i strävan mot ett jämställt samhälle. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person – inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.

För det andra riskerar kvotering leda till minskat inflytande för kvinnor. Jag har uppnått mina mandat i politiken utan särbehandling och bemöts därför med respekt. Om jag och andra kvinnor endast skulle betraktas som inkvoterade skulle vi kunna förringas på grund av det. Det gäller lika mycket i näringslivet som i politiken.

För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som stjäl uppmärksamhet från mer relevanta jämställdhetsproblem. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de verkliga hindren för jämställdhet – styrelseposter på toppnivå berör trots allt ytterst få.

Det finns stora jämställdhetsproblem i Sverige, de drabbar både män och kvinnor, och det är viktigt att vi anstränger oss för att lösa dessa. Ett sådant allvarligt jämställdhetsproblem som förtjänar mer uppmärksamhet är att få kvinnor startar eller äger företag. En lösning är att förbättra de generella villkoren för företagande, för att stimulera kvinnligt entreprenörskap.

Tex behöver kvinnor i välfärden också ges tillgång till en större arbetsmarknad och fler arbetsgivare. Fler valmöjligheter innebär större möjlighet att påverka arbetsuppgifter, arbetsmiljö och lön. Låt oss ägna mer energi åt dessa och andra viktiga frågor, som verkligen gör skillnad i människors liv.

Dessutom måste politiker inse att lagar och regler inte kan lösa alla problem i samhället. Fördomar, dåliga attityder och förutfattade meningar kan inte lagstiftas bort. Ett jämställt samhälle måste i stället växa fram underifrån, såsom det har gjort och fortfarande gör i Sverige.

För moderater handlar jämställdhet om rätten att vara sig själv, att bedömas som en individ och inte ses som en del av ett kollektiv. Jag är moderat för att jag tror på just detta, en politik som utgår ifrån den enskilda människan.

Varje människa förtjänar att bemötas, betraktas och bedömas som en individ. Det medför rättvisa, frihet och möjligheter till framgång. Det kommer jag alltid att kämpa för.

JESSICA ROSENCRANTZ

Riksdagsledamot (M) och ordförande för Moderata ungdomsförbundet i Stockholm