I februari stångades en lantbrukare allvarligt av en tjur i Värmland, i juli dog en byggarbetare då en balk rasade ner i samband med ombyggnationen av Kistagallerian, och samma månad avled en flicka på sitt sommarjobb efter att ha fallit ner genom ett tak i ett sågverk.

Detta är bara tre exempel på allvarliga och tragiska olyckor som skett under senare tid. Det finns dessvärre fler exempel.

Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige fortfarande några av de säkraste och tryggaste arbetsplatserna, men i den rapport som Arbetsmiljöverket (AV) ­presenterade under gårdagen (1 september) konstateras att dödsolyckorna har blivit allt fler. Det gör mig mycket oroad.

Trots att Sverige har en av världens bästa arbetsmiljöer, att vi har över 90000 skyddsombud och ett tydligt regelverk för att få trygga arbetsplatser har vi fortfarande alldeles för många olyckor och det återstår en hel del att göra för att förbättra arbetsmiljön.

Än så länge är det för tidigt att dra några definitiva slutsatser om orsakerna till att olyckor med dödlig utgång ökat, men vi kan redan nu se tendenser att vissa grupper är mer utsatta än andra.

Störst är risken för gruppen män över 55 år i egenföretag, eller i verksamhet med upp till fyra anställda. Störst risk är det ­också för personer som bedriver jord-/skogsbruk, tätt följt av byggbranschen.

Av de dödsolyckor som skedde under föregående år var 32 till följd av förlorad kontroll över fordon, 10 på grund av fallolyckor och 3 på grund av situationer orsakade av hot och våld. Sammanlagt avled 75 personer till följd av olycka på sin arbetsplats. Hittills i år är siffran 45 dödsolyckor.

En förklaring till olyckorna är sannolikt att arbetet vid byggarbetsplatser inte ser ut på samma sätt som förr.

Från att tidigare ha arbetat i sammansvetsade byggarbetslag där laget höll koll på varandra, är trenden numera att arbetet sker mer ensamt och utan kollegor som håller uppsikt och varnar vid farliga situationer.

Arbetet sker också under större tidspress, med kortare anställningar och med fler underentreprenörer, vilket gjort att den samordningsansvarige fått en alltmer komplex roll. Även bristande kunskaper vid upphandling, språksvårigheter och otillräcklig introduktion av ny arbetskraft kan vara anledningar till att det slarvas med arbetsmiljön.

Lösningen är sannolikt inte alltid fler och hårdare regler. Snarare handlar det om att öka medvetandet om de risker och regler som redan idag finns.

Vi vet att då allvarliga olyckor blir omtalade i medierna har antalet olyckor därefter dämpats, åtminstone för stunden.

Personer som har arbetat under en längre tid och byggt upp en falsk trygghet av att verksamheten hittills fungerat utan missöden, trots genvägar och slarv med hjälmar, säkerhetslinor och annan skyddsutrustning, måste tänka om.

Kort sagt, den så kallade Tarzanmentaliteten måste bort och ansvaret för detta vilar såväl på arbetsgivaren som på den enskilde arbetstagaren.

Regeringen tar ökningen av dödsolyckor på största allvar och vi räknar nu med att alla parter gör sitt för att öka tryggheten och säkerheten på våra arbetsplatser.

För regeringen går nu arbetsmiljöarbetet in i en intensivare fas, där kampen mot dödsolyckorna är en viktig del. Därför kommer vi under hösten ta en rad initiativ för att ytterligare lyfta vikten av arbetsmiljöfrågorna.

• I budgetpropositionen anslås ytterligare 33 miljoner kronor för 2009 till Arbetsmiljöverket. Detta för att förbättra informations- och kunskapsinsatser mot enskilda företagare så att ett effektivare arbetsmiljöarbete stimuleras. En viktig del i denna satsning är att lyfta fram arbetsmiljöfrågornas potential från bland annat produktivitets- och konkurrenssynpunkt.

Satsningen handlar även om förstärkt information till utländs–ka företag och arbetstagare. Dessutom ges utökade resurser för marknadskontroll, det vill säga tillsyn av maskiners och andra produkters säkerhet, samt deltagande i internationellt standardiseringsarbete.

• Redan i samband med riksdagens öppnande kommer en proposition om ett tydligare genomförande av EU:s byggplatsdirektiv att inlämnas. Denna handlar i korthet om att införa tydligare regler om planering och samordning under hela byggprocessen. Detta för att ge bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö vid byggande och framtida användande av den färdiga byggnaden.

• Inom kort kommer regeringen att tillsätta ett Arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd med forskare och experter som ska förse rege­ringen med kunskapsunderlag inom arbetsmiljöområdet.

• En utredning tillsätts för att se möjligheterna att införa en certifiering eller liknande styrmedel på arbetsmiljöområdet. Detta skulle kunna innebära att verksamheter med god arbetsmiljö på ett tydligare sätt kan använda detta som en konkurrensfördel.

Sven Otto Littorin

arbetsmarknadsminister (m)