Den 17 juli diskuterade jag, här på Brännpunkt, huruvida domstolnämndens ledamöter och Justitiekanslern bör vara medlemmar i föreningen Hilda. Mina tankar väckte reaktioner.
Advokatsamfundets generalsekreterare Ann Ramberg reagerade starkt och menade (i en replik den 24/7) att min attack skulle vara direkt riktad mot föreningen Hilda och att min bild av dess verksamhet är illvillig. Inget kan vara mer fel.
Jag har aldrig kritiserat Hilda och är övertygad om att dess verksamhet har en betydande roll när det gäller att skapa en jämnare könsbalans inom bland annat domarkåren. Det jag ställer mig frågande till är huruvida det är klokt att flera av domstolsnämndens ledamöter är engagerade i föreningen. Samtidigt som de är aktiva i en förening vars syfte är att främja att yngre kvinnor vågar ta steget att bli chefer och domare har de till uppgift att föreslå domare för regeringen.
Här finns en intressekonflikt som riskerar, ur ett medborgarperspektiv, att urholka trovärdigheten för domarutnämningarna. Eftersom domarnämndens förslag dessutom inte kan överklagas gör det frågan än mer relevant.
Det är sorligt att Ann Ramberg inte kan se detta utan istället väljer att skriva att mina reflektioner är nonsens. Även Justitiekansler Anna Skarhed väljer (den 17/7) att väja för kritiken att hon som JK inte borde vara aktiv i föreningen.
Jag betvivlar inte att JK:s intentioner med sitt medlemskap goda. Men den som innehar ämbeten som JK, JO eller riksrevisor måste ha omdömet att hålla armlängds avstånd till dem som man är satta att granska. Det är viktigt med integritet i dessa ämbeten så att medborgarna aldrig kan ska kunna betvivla lojaliteter.
ELISABETH SVANTESSON (M)
riksdagsledamot, ledamot i riksrevisionens styrelse
