Islam vilse i världen

Barn leker ofta en lek där de sitter i ring. En av dem viskar något till sin granne som sedan viskar vidare till nästa och så vidare hela varvet runt.
När informationen kommer tillbaka till det första barnet är den helt förändrad. Något liknande har hänt inom islam.

Profeten Muhammed förkunnade en enda lära. Ändå har vi i dag kanske tusen läror som alla förklarar sig vara islam.

Splittrade som de är mellan olika tolkningar spelar muslimer inte längre den roll de en gång gjorde här i världen. Konflikten mellan sunni och shia är så djup att vardera sidan fördömer den andra som avfällingar, kafir.
Uppfattningen att den andres religion inte är islam, och dess anhängare inte muslimer, har underblåst inbördeskrig som krävt miljoner dödsoffer och fortfarande kräver liv.

Till och med inom sunni och shia finns det ytterligare fraktioner. Sunnimuslimerna har fyra imamer och shiamuslimerna har tolv. Deras förkunnelser är alla olika. Därutöver finns det andra uppdelningar, inklusive druser, alawiter och
wahabiter.
Våra ulama (religionslärare) lär oss att deras undervisning inte får ifrågasättas. Islam är en tro. Den måste följas. Logik och förnuft har inte här att göra.

Men vad är det vi måste tro på när varenda gren av islam anser att de andra har fel? Koranen är trots allt en bok, inte två eller tre eller tusen.

Enligt Koranen är en muslim den som bär vittnesmål om att "det inte finns någon annan Gud (Allah) än Allah och att Mohammed är hans Rasul (budbärare)."
Men enigheten i vår religion har brutits därför att vi muslimer gärna lägger till villkor som kommer från andra källor än Koranen.

Det största problemet är kanske ändå den tilltagande isoleringen av islams lärda från resten av världen av i dag - och från stora delar av islamiskt liv.
Vi lever i vetenskapens tidevarv då människan kan se runt hörn, höra och se sådant som händer i yttre rymden och klona djur. Allt detta verkar stå i strid med vår tro enligt Koranen.
Det beror på att de som tolkar Koranen endast är religionslärda och således är
oförmögna att förstå dagens vetenskapliga mirakel.

Fatworna (rättsutlåtanden om islamisk lag) som de utfärdar förefaller orimliga och oacceptabla av dem som är insatta i vetenskap. Så vägrade till exempel en lärd man att acceptera att en människa hade landat på månen.

Andra förklarar att jorden skapades för 2 000 år sedan. Universums ålder och dess storlek mätt i ljusår är saker som en enbart religiöst utbildad ulama inte kan begripa.
Denna brist är till stor del skulden till så många muslimers elände. Morden på och förnedringen av dagens muslimer inträffar därför att vi är svaga, i motsats till forna tiders muslimer.

Vi kan känna oss som offer och kritisera förtryckarna, men för att stoppa dem måste vi betrakta oss själva. Vi måste förändras för vårt eget bästa. Vi kan inte begära att våra belackare ändrar sig så att vi får det bättre.
Vad behöver vi då göra?
Förr i världen var muslimerna starka för att de var lärda. Muhammeds befallning var att läsa, men Koranen säger inte vad som ska läsas. I
själva verket fanns på den tiden ingen muslimsk lärdom, så att läsa betydde att läsa det som fanns till hands.
De första muslimerna läste det som var skrivet av de stora grekiska vetenskapsmännen, matematikerna och filosoferna. De studerade också persernas, indiernas och kinesernas verk. Resultatet blev att vetenskap och matematik blomstrade.

Lärda muslimer bidrog till de allmänna kunskaperna och utvecklade nya ämnen som astronomi och geografi samt nya grenar inom matematiken. De införde siffror vilket möjliggjorde enkla och oändliga beräkningar.
Men kring 1400-talet började de lärda inom islam att begränsa vetenskapliga studier. De började studera enbart religion och hävdade bestämt att bara den som läste religion, särskilt islamisk rättsvetenskap, skulle belönas i livet efter detta.

Resultatet blev en intellektuell tillbakagång samtidigt som Europa började ta till sig vetenskap och matematik.
När muslimerna således gick bakåt i intellektuellt hänseende började européerna sin pånyttfödelse och
utvecklade olika metoder för att tillfredsställa sina behov, inklusive utvecklingen av vapen med vilka de kunde dominera världen.

Muslimerna däremot försvagade på ett katastrofalt sätt sin förmåga att försvara sig genom att vända sig bort från, eller rentav ta avstånd från, studier av förment världsliga vetenskaper och matematik.

Denna närsynthet förblir en av huvudanledningarna till det förtryck som dagens muslimer lider av.
Åtskilliga muslimer fördömer fortfarande det moderna Turkiets grundare Mustafa Kamal, för att han försökte modernisera sitt land. Men skulle Turkiet vara muslimskt i dag utan Atatürk?
Mustafa Kamals klarsynthet räddade islam i Turkiet och Turkiet åt islam.

Oförmågan att förstå och tolka det sanna och grundläggande budskapet i Koranen har bara bringat elände åt muslimerna. Genom att begränsa vårt läsande till religiösa verk och bortse från modern vetenskap förstörde vi den islamiska civilisationen och gick vilse i världen.

Koranen säger: "Allah kommer inte att förändra vår
olyckliga situation om vi inte själva anstränger oss att förändra den." Många muslimer känner fortfarande inte till detta. I stället ber de bara Allah att rädda oss, att ge oss tillbaka vår förlorade glans.
Men Koranen är ingen talisman som ska hängas runt halsen för att skydda mot det onda. Allah hjälper dem som utvecklar sina tankar.