Erika Bjerström borde kontrollera fakta bättre innan hon hävdar att ”alla folkomröstningar” om EU:s framtid resulterat i ett nej (SvD Brännpunkt 23/6). Av 15 folkomröstningar om EU-fördrag har tio resulterat i ett ja.

1986 hölls den första folkomröstningen om ett EU-fördrag. Det var danskarna som röstade om Europeiska enhetsakten, som syftade till att effektivisera beslutsfattandet.

Året därpå folkomröstade Irland om samma fördrag. Båda länderna röstade ja.

Sedan dess har ytterligare 13 folkomröstningar hållits om olika EU-fördrag. Två tredjedelar av dem resulterade i ett ja.

Att som Erika Bjerström hävda att medborgarna säger nej så fort de får en fråga om EU:s framtid är alltså helt felaktigt.

Fem av 15 folkomröstningar har resulterat i nej. Varje gång har EU funnit vägar att tillmötes­gå de önskemål som förts fram från berörda medlemsländer.

Inte vid något tillfälle har man ignorerat medborgarnas oro eller tvekan inför ett nytt fördrag. Men inte heller har man stannat.

EU är en process, och vårt ansvar är att finna de bästa vägarna att tillsammans röra oss framåt.

Irland är inget undantag. Ett nej är ett svar – men inte en lösning.

Utmaningen kvarstår för EU och dess ledare: att modernisera och öppna arbetsformerna, att mera effektivt svara upp mot medborgarnas förväntningar om miljön, rörligheten, sysselsättningen och alla de andra frågor EU arbetar med. Och att tala med en röst gentemot Ryssland, Kina och andra länder.

Alla medlemsländer ska få säga sitt om fördraget. Det är så en demokrati fungerar. Även på ­europeisk nivå. Först lyssnar man, sedan söker man kompromisser och fattar beslut.

Vi ska inte dra några förhastade slutsatser om hur vi ska gå vidare efter den irländska folkomröstningen. Enligt opinionsundersökningar och uttalanden ska irländarnas nej till Lissabonfördraget inte tolkas som ett nej till EU.

80 procent av dem som röstade nej stödjer Irlands medlemskap i unionen. Det är viktigt att hålla i minnet. Drygt 70 procent tror att deras nej till fördraget ­öppnar för att omförhandla och förbättra delar av fördraget.

Irland ska nu i samråd med övriga EU-länder noggrant analysera resultatet av folkomröstningen.

Sedan får vi vid nästa toppmöte den 15 oktober återkomma till frågan och söka en gemensam lösning på den situation som uppstått.

MARGOT WALLSTRÖM, vice ordförande EU-kommissionen