Idag tar riksdagen ställning till ett lagförslag om hälso- och sjukvård åt asylsökande. Förslaget ­säkerställer att asylsökande erbjuds hälso- och sjukvård under trygga och ordnade förhållanden.

Få lagförslag har dock missförståtts och feltolkats som detta.

Kritik mot regeringsförslag kan vara intressanta om den avser innebörden av förslagen, deras effekter eller regeringens avsikter.

I det här fallet kritiseras förslaget för att innehålla bestämmelser det inte gör, att få konsekvenser det inte får och regeringen för att ha avsikter den inte har.

Regeringen kritiseras tillexempel för att inte vilja utvidga rätten till vård för människor som saknar tillstånd att vistas i landet, människor som i debatten brukar benämnas gömda eller papperslösa, trots att en sådan diskussion förs inom regeringskansliet, vilket både migrationsminister Tobias Billström och socialminister Göran Hägglund vid upprepade tillfällen påpekat.

Det har också påståtts att läkare och landsting begår en brottslig handling om de, när den nya lagen har trätt i kraft, ger vård till människor utan tillstånd att vistas i landet. Självklart är det inte så.

Det finns inte någon del i förslaget som säger att det är ett brott att ge vård.

Landstingen ska som hittills ­erbjuda omedelbar vård till samtliga som är i behov av sådan vård, även om de inte är bosatta inom landstinget. Detta regleras redan i hälso- och sjukvårds­lagen och påverkas inte alls av den nya vårdlagen.

Mot bakgrund av den kritik, till stor del grundad på missförstånd, som riktats mot förslaget vill vi på detta sätt klargöra vad som faktiskt ska beslutas idag.

Idag regleras asylsökandes rätt till vård i avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). De löper ut vid halvårsskiftet. Istället för att ingå nya överenskommelser med SKL ersätter vi dem med en lag. Detta gör vi för att öka tydligheten för den enskilde och för att stärka rättssäkerheten för de asylsökande.

Det är viktigt att understryka att lagförslaget inte förändrar ­något i praktiken för den som behöver vård. Dessutom måste rätten till vård för asylsökande regleras i lag enligt EU:s mottagande­direktiv.

Regeringen har därför valt att hantera denna lag separerat från frågan om en utvidgning av vården för gömda och papperslösa eftersom den frågan kräver större överväganden.

Eftersom varken den nu föreslagna lagen eller avtalen mellan staten och SKL omfattar personer som vistas i landet utan tillstånd ändras inte omfattningen av den vård de har rätt till. Ingen får nekas akut och omedelbar vård i Sverige på grund av att de inte kan betala.

Omfattningen av hälso- och sjukvård till människor som lever i Sverige utan tillstånd diskuteras vidare i regeringen. Diskussionen måste tillgodose intresset av att upprätthålla en reglerad invandring och av att vårdbehovet ska styra vem som får vård.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning om utvidgad rätt till vård för gömda och papperslösa. Det är mer än vad tidigare regeringar förmått att göra.