”Bättre sent än aldrig”. Så heter Kriminalvården första utvärdering av Norrtäljefängelsets försök med amfetaminliknande preparat. Den kom för ett år sedan och utlovade samhällsekonomiska mångmiljardvinster genom livslång kemisk behandling av 45 procent av alla interner.
På läkarstämman var man entusiastisk. Nu behövdes inga utredningar. Några enkla frågor och så Concerta. För att förverkliga denna dröm föreslogs ett regeringsingripande. Och kriminalvårdens personalutbildning beväpnades med en reklamfilm för Concerta.
Karolinska Institutets aktuella rapport utgör en del av detta experiment med brottsförebyggande ADHD-medicinering.
KI-forskarna beklagar att ”det finns ett betydande motstånd mot snart sagt all vetenskap som berör ADHD”. Hur väl belyser de inte själva detta påstående. Som forskare måste de känna till de två stora vetenskapliga studier som undersökt långtidseffekterna av tidig medicinering.
”Det finns inga bevis för att medicinering är bättre än ingenting – inga bevis alls”, konstaterar William Pelham, en av männen bakom Concerta och en av 21 forskare i den hittills största långtidsstudien (MTA) som en gång för alla skulle bevisa nyttan av medicinering. Han sammanfattar: ”På kort sikt kan medicinering hjälpa barnet att uppföra sig bättre, på lång sikt gör den det inte – och denna information måste föräldrar vara mycket medvetna om.”
Inte heller den australiensiska Rainestudien som kom förra året kunde finna några som helst positiva långtidseffekter.
Inte ett spår av brottsförebyggande! Varför låtsas KI-forskarna ovetande?
FN:s kommitté för barnets rättigheter varnade för ett år sedan för en skenande ökning av psykostimulantia (som Concerta och Ritalina) till barn med ADHD-diagnos. I Sverige har den mer än fördubblats på två år och det är dubbelt så vanligt att medicineringen riktas till barn i besvärliga psykosociala och ekonomiska omständigheter.
Det måste observeras att här inte förespråkas oplanerade medicineringsavbrott. Däremot motiverar forskningsresultaten övervakad nedtrappning.
LARS LUNDSTRÖM
fil. dr. i psykologi, legitimerad psykolog
