Omkring hälften av alla reaktionerna, hos SvD och andra bloggar, utgör allmänna spyor mot min person, utan minsta relation till Wikidebatten. Är det en framgång för yttrandefriheten att den sorts förtal och personangrepp som förr var förbehållet krog- och bastusnack och sorterades bort att de gamla mediernas ”grindvakter”, numera fritt når offentligheten på nätet?
En annan tredjedel utgör allmänt försvar för Wikipedia, utan konkreta exempel. Någon har noterat att jag själv hänvisat till Wikipedia i min bok Palestinas frihetskamp. Ja, jag har verkligen inte haft för avsikt att döma ut hela Wikipedia. Mängder med artiklar och faktauppgifter är intressanta och rimligt korrekta. Min kritik har i första hand gällt biografierna av kontroversiella personer, med Jan Guillou som exempel.
En sista tredjedel av kommentatorerna ger egna exempel på försök att rätta felaktigheter. De allra flesta bekräftar min bild av hur svårt det är.
Därför finns det ett problem. Wikimedias ordförande, Lennart Guldbrandsson, tycks inte vilja förstå att det finns politiska och andra lobbygrupper som organiserat utnyttjar Wikipedia för att svärta ner sina åsiktsfiender. Och då handlar det förstås inte främst om konkreta faktauppgifter utan om urvalet och balansen. På detta finns naturligtvis ingen objektiv lösning. Andra uppslagsverks biografier tillkommer enligt ungefär samma principer som tidningsartiklar, det avvägs och bedöms, det blir inte felfritt, men i sista hand finns det en ansvarig person. Ingen ansvarig redaktör skulle använda Per Ahlmark som faktakälla för en biografi om Guillou eller mig, men i Wikipedia har det gått bra! Dock tycks dessa referenser nu har försvunnit för både mig och Guillou. Det är utmärkt. Men hur länge dröjer det innan de är tillbakasatta av våra politiska motståndare?
Eller sker det saker ”bakom kulisserna” som Lennart Guldbrandsson skriver, som betyder att Wikipedia i själva verket håller på att skaffa sig en ”grindvakt”? Är det detta som ligger bakom när Guldbrandsson skriver att han försökt göra min biografi mer neutral?
Den svenska tryckfrihetsförordningens grundbult – yttrandefrihet under ansvar, personifierat av en ansvarig utgivare – håller fortfarande. Detsamma gäller den representativa demokratin som bygger på att beslutsfattarna kan avkrävas ansvar. Stormötesdemokratin på 1960- och 70-talet var visserligen en nödvändig protestreaktion mot den parlamentariska demokratins förstelning. Men de flesta av oss som var med har förstått att verklig beslutsdemokrati också kräver ansvar. Därför har vi inte avskaffat riksdagen, där beslut fattas av kända ledamöter som kan ”bestraffas”.
På samma sätt kan inte publiceringsansvaret avskaffas och ersättas med anonyma dragkamper på nätet. Det betyder inte att hela Wikikonceptet bör skrotas, inte alls. Uppenbarligen mobiliseras mängder med människor till aktiv medverkan, vilket är utmärkt. Men i sista hand måste det finnas en ansvarig instans som kan ”sätta ner foten”. Man kan tolka Lennart Guldbrandsson som att detta redan är på gång. Isåfall kan jag vara önska Wiki lycka till.
PER GAHRTON
