Ett ökat fokus på människors tidsanvändning och aktiviteter kan också ha en stor betydelse för att öka välbefinnandet i samhället.

Ludvig Lindström.

I dag delar vi i Global Happiness Organization ut pengar till politiker i Almedalen. Politikerna erhåller två tjugolappar vardera. Den ena ska spenderas på något kul för egen räkning och den andra på någon annan. Personerna ska sedan fundera igenom vilken av sedlarna som gav störst välbefinnande. Forskning visar att de flesta blir lyckligare av den tjuga de spenderade på någon annan.

Syftet med aktionen är att uppmärksamma politiker på att vi ofta tror oss veta vad som skapar bäst förutsättningar för välbefinnande, fast det inte stämmer. Det finns till exempel mer lyckobringande sätt att använda våra skattepengar på än vad som hittills gjorts.

De senaste 50 åren har BNP i västvärlden nära på tredubblats men vi har inte blivit tre gånger så lyckliga. I Sverige har det självupplevda välbefinnandet bara ökat marginellt sedan mätningarna började här för cirka 30 år sedan. Sett till lyckan har vi alltså under denna tid använt våra pengar uselt. Många nya undersökningar visar också på att majoriteten av västerlänningarna är mycket dåliga på att prioritera sådant som skapar mest lycka. Detta gäller naturligtvis även politiker. I praktiken har politikens överordnade mål varit att ensidigt stimulera materiell tillväxt.

Globalt har nu ändå nästan alla länder via FN:s generalförsamling förra sommaren uttryckt att vi bör prioritera välbefinnande högre och BNP lägre. Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna menar nu också att vi behöver nya välfärdsmått. Konkreta förslag har också utlovats och det är förstås bra, men det vi hittills sett i praktiken är i stort sett ingenting.

Hur ska då samhället och politiken ställa om för att vi inte ska fortsätta den ensidiga tillväxtpolitik som så ofta gjort sig gällande här i väst? En viktig aspekt för att nå ett mer välmående samhälle är att lyckoforskningens resultat används som kunskapsunderlag vid utformningen av politiska beslut. Tongivande lyckoforskare anser att forskningsresultaten idag är så pass tillförlitliga att detta är möjligt. Politiker bör alltså ta lyckoforskningens resultat på allvar och överväga vilka politiska beslut och vilka investeringar som kan ge människor större möjligheter att leva lyckliga liv.

Ett viktig steg för att utveckla ett lyckligare samhälle är att sätta in insatser för barn och ungdomar i skolan. En grupp amerikanska forskare har utformat ”Penn Resiliency Program” som utvecklats för att användas i skolan i syfte att lära barn att bli mer optimistiska och på ett bättre sätt tackla motgångar i livet.

Politiker bör även överväga hur vi kan skapa bättre förutsättningar för människor att bygga upp sina sociala nätverk. Det kan röra sig om mötesplatser för äldre, fritidsgårdar för ungdomar eller ett ökat stöd till föreningslivet. Goda sociala relationer är utan tvekan en av de viktigaste faktorerna för ett lyckligt liv.

Ett ökat fokus på människors tidsanvändning och aktiviteter kan också ha en stor betydelse för att öka välbefinnandet i samhället. Studier tyder på att individer som ofta spenderar tid på aktiva fritidsaktiviteter är lyckligare än de som spenderar mycket tid på passiva aktiviteter. Enligt European Social Survey uppger 27 procent av svenskarna att de är missnöjda med balansen mellan arbete och fritid och 30 procent hävdar att de sällan har tid göra saker som de tycker om. Minskad arbetstid har diskuterats från och till i den svenska politiska debatten. En arbetstidsförkortning kan vara gynnsam eftersom den frigör tid till människors som de kan spendera på mer njutningsfulla aktiviteter. Övriga konsekvenser för arbetslivet och ekonomi samt miljön måste givetvis vägas in för att göra en samlad bedömning.

Självklart är det viktigt att ett land har en god ekonomi så att skola, vård och omsorg kan garanteras för alla invånare och att man har möjlighet att göra investeringar som möjliggör ett högre välbefinnande för befolkningen. Men en hög BNP bör inte vara ett mål i sig, utan endast ett utav flera medel för att öka livskvalitén hos befolkningen.

Förhoppningsvis kan våra tjugolappar så lyckofrön i den asfalt av BNP-fokus som fortfarande råder hos våra folkvalda politiker.

LUDVIG LINDSTRÖM

ordförande Global Happiness Organization