Högre kvalitet med en ny försvarspolitik

Att utgå från att kalla krigets invasionshot ska komma tillbaka och negligera dagens säkerhetspolitiska realiteter och de behov Sverige verkligen har skulle vara en stor risktagning.

Bo Pellnäs efterfrågar ett försvar fokuserat mot ett invasionshot som ingen säkerhetspolitisk bedömare hävdar finns under överblickbar tid. Det finns helt enkelt ingen aktör i närområdet som har den förmågan. Sverige får nu ett försvar som kan lösa uppgifter omedelbart i Sverige, i närområdet och utom när- området och som samtidigt kan anpassas efter förändringar i den säkerhetspolitiska miljön. Det finns alltså ingen Afghanistandoktrin.

Förband med pliktpersonal kan inte verka i Östersjöområdet för att tidigt verka stabiliserande, eller hindra konflikter från att komma hit. De gamla värnpliktsförbanden är inte relevanta för att värna Sverige mot krig av Georgienkaraktär, eller för att lösa uppgifter tillsammans med våra nordiska grannar eller övriga EU-medlemmar.

Det nya försvaret med förband med hög användbarhet och tillgänglighet sätts upp redan nu. År 2014 ska huvuddelen av reformen vara genomförd och enligt ÖB är 45000 av de 50000 i den nya insatsorganisationen på plats då. Regering och riksdag har inget slutmål om 2019.

I arméstridskrafterna organiseras sju manöverbataljoner i form av mekaniserade, lätta mekaniserade och lätta bataljoner. Till dessa kommer en amfibiebataljon i marinstridskrafterna. Fördelningen mellan dessa olika förbandstyper är inte klar. Initialt kommer huvuddelen av bataljonerna att ha tunga stridsfordon som huvudmateriel. Endast en bataljon kommer att vara lätt. Däremot ska alla manöverbataljoner, inklusive amfibiebataljonen, kunna användas som lätta bataljoner om så krävs.

Hög rörlighet är nödvändigt för att kunna dra nytta av den höga tillgänglighet som de nya stående och kontrakterade förbanden kommer att ha. Genom hög tillgänglighet och rörlighet kan insatsförbanden grupperas tidigt i områden i Sverige eller utomlands där en kris är under uppsegling. På så sätt ges möjlighet att tidigt begränsa krisen så att den inte eskalerar.

Sverige har moderna korvetter och ubåtar för Östersjön, samt 100 moderna JAS 39 Gripen. Dessa förband svarar för de operativa behoven i Östersjön och utgör därmed den viktigaste delen i skyddet av Gotland och vår suveränitet och territoriella integritet. Skulle det krävas kan stående- och kontraktsförband med kort varsel grupperas där det krävs, till exempel på Gotland.

Den nya försvarspolitiken innebär att det kommer att finnas fler förband tillgängliga för att försvara Sverige än idag. Samtidigt kommer insatsförbanden att hålla en betydligt högre kvalitet och ha en mycket högre tillgänglighet än förbanden i dagens insatsorganisation. Efter ett decennium av en disparat och otydlig försvarspolitik har det nu lagts en stabil grund för försvaret.

STEN TOLGFORS

Försvarsminister (M)