En av alliansregeringens främsta prestationer är att den framgångsrikt sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare genom jobbskatteavdragen. Det har inneburit att skattetrycket för låginkomsttagare numera nått en europeisk nivå.

Jobbskatteavdragen har varit mycket välkomna. De har på ett framgångsrikt sätt ökat den disponibla inkomsten för alla löntagare och de har också haft god effekt på arbetsutbudet. Nästa skattesänkning måste dock ha som syfte att också stimulera tillväxt och entreprenörskap, det är dags att börja sänka marginalskatterna. Värnskatten måste bort.

Värnskatten infördes 1995 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen med motiveringen att den behövdes för att komma till rätta med statens budgetunderskott. Den var tillfällig och skulle tas bort när ekonomin vände, hette det. Moderaterna röstade emot och ett av argumenten var att påstått tillfälliga skatter tenderar att bli permanenta.

Ett annat skäl att rösta nej var att det inte var rimligt att en inkomsttagare ska behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Om detta rådde bred politisk enighet över blockgränsen bland partierna bakom skatteomläggningen 1990–1991. Den 5-procentiga extra marginalskatten på inkomster över en viss nivå skulle vara ett tidsbegränsat undantag. Det exceptionella poängterades genom namnet.

Det har nu gått många år sedan det med trovärdighet kunde hävdas att värnskatten behövs för att klara statens budget. I dag är den i stället uteslutande en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete.

Den statsfinansiella situationen 2011 har inga likheter med den som fanns 1995. Vad som däremot står sig är de allvarliga invändningar mot värnskatten som riktades från den dåvarande oppositionen när Socialdemokraterna införde den. Värnskatten är lika skadlig för tillväxten 2011 som den var 1995.

Regeringen har själv konstaterat att så är fallet. I allianspartiernas valmanifest, publicerat i augusti 2010, konstateras: ”Därtill är värnskatten skadlig för tillväxten, inte minst för att den straffskattar utbildning och entreprenörskap.”

Under de tre närmaste åren väntas ett växande överskott i statsbudgeten. Värnskatten bidrar med endast 4–5 miljarder av de totala statliga skatteintäkterna på 800 miljarder. Ett flertal seriösa studier, nu senast Långtidsutredningen, konstaterar att ett avskaffande av värnskatten till och med kan bli en ren vinst för statskassan. Detta eftersom ökade arbetsinsatser och löneinkomster skulle ge skatteinkomster genom både inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms.

Vi menar att det fullt rimligt att alla får behålla åtminstone hälften av en inkomstökning. Likaså är det rimligt att en moderatledd regering under denna mandatperiod avskaffar den skatt vars införande Moderaterna så kraftfullt – och med rätta – motsatte sig för 16 år sedan.

LARS-ERIK ALVERSJÖ (M)

kommunstyrelsens ordförande i Värmdö

PETER CARPELAN (M)

kommunstyrelsens ordförande i Ekerö

LEIF GRIPESTAM (M)

kommunstyrelsens ordförande i Täby

JAN HOLMBERG (M)

kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby

LENNART KALDERÉN (M)

kommunstyrelsens ordförande i Salem

KJELL JANSSON (M)

kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje

EVA LENNSTRÖM (M)

kommunstyrelsens ordförande i Järfälla

PAUL LINDQUIST (M)

kommunstyrelsens ordförande i Lidingö

LARS-INGVAR LJUNGMAN (M)

kommunstyrelsens ordförande i Vellinge

MARTINA MOSSBERG (M)

kommunstyrelsens ordförande i Haninge

PER MOSSEBY (M)

kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm

LARS-ERIK SALMINEN (M)

kommunstyrelsens ordförande i Solna

MICHAEL SANDIN (M)

kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp

FREDRIK SAWESTÅHL (M)

kommunstyrelsens ordförande i Tyresö

IRÈNE SETH (M)

kommunstyrelsens ordförande i Upplands-Bro

MICHAELA FLETCHER SJÖMAN (M)

kommunstyrelsens ordförande i Österåker

ANETTE ÅKESSON (M)

kommunstyrelsens ordförande i Båstad