Snart går Sverige till val. I det valet skall svenskarna utse de 19 parlamentariker som skall företräda oss i Europaparlamentet. Än märks ingen valrörelse. Debatter i radio och tv, dueller och valinformation på gator och torg – allt lyser med sin frånvaro.
Är valet den 7 juni oviktigt? Knappast! Den tiden är förbi då Europaparlamentet var en tandlös tiger. Klimatfrågan, arbetsrätten efter Laval-domen, banktjänster, regler om livsmedel är exempel på frågor där parlamentet har ett avgörande inflytande.
Det sägs idag lite schablonmässigt att 80 procent av de beslut som riksdagen fattar och 60 procent av de beslut som hanteras i våra fullmäktigeförsamlingar kommer från Bryssel.
Det är allvarligt att partierna tillmäter Europaparlamentet så liten betydelse. Det är i sak fel och det är att vilseleda den svenska valmanskåren. Det är partiernas ansvar att visa väljarna på politikens betydelse och vilka valmöjligheter som väljarna har. Det är dessutom partiernas ansvar att föra samtal med medborgarna om de utmaningar vi gemensamt har att möta och där vi enbart genom politiska diskussioner och beslut kan hitta svar.
Europaparlamentet är en ny demokratisk institution och arena i den svenska demokratin. Dess betydelse och arbetsformer har förändrats över tid allteftersom nya medlemsländer tillkommit och nya fördrag om samarbetet slutits. Det tar tid innan vi vänjer oss vid detta. Desto viktigare då att partierna fyller sin roll.
De svenska folkhögskolorna har tagit tag i EU-frågorna. Ett 90-tal skolor deltar i ett riksomfattande folkbildningsarbete, från Kalix i norr till Österlen i söder.
Tillsammans med sina lärare fördjupar sig deltagare på skolorna i studier och diskussioner kring Europaparlamentets roll och arbetsuppgifter. De kommer att bjuda in och engagera invånarna i lokalsamhällena runt skolorna för att utifrån den egna vardagen lyfta fram de lokala frågor som avgörs i Bryssel.
En av ambitionerna med detta arbete är också att visa hur man kan påverka besluten. De svenska folkhögskolorna vill på detta sätt bidra till att fördjupa den svenska demokratin.
Med de nuvarande insatserna från det svenska partiväsendet tycker jag inte vi ska bli förvånade om vi återigen får ett riktigt uselt valdeltagande. Det vore olyckligt. Inte bara därför att risken då ökar för att Sverigedemokraterna tar plats i parlamentet, utan också för att vi idag behöver mer demokratiskt beslutsfattande över nationsgränserna.
Vilka som väljs den 7 juni är viktigt, minst lika viktigt som valet av de 349 riksdagsledamöterna nästa höst.
BRITTA LEJON
ordförande i Folac,
Folkhögskolornas styrgrupp för EU-politiska och Internationella frågor
