Sverige kommer redan i år att ha 6600 soldater anställda, varav 3900 på heltid och 2700 med interimskontrakt för tidvis tjänstgöring. Rekryteringen av soldater har gått snabbare och bättre än Försvarsmakten förväntat. Målen för 2011 är redan uppnådda, och försvaret fortsätter att rekrytera utifrån tillgänglig ekonomi.

De frivilliga rekryterna har gjort bättre ifrån sig i urval och tester än de sista årens värnpliktiga. De som genomgår den frivilliga grundläggande militära utbildningen är nöjda. 90 procent av den första utbildningsomgången valde att ta anställning i Försvarsmakten, 61 procent fick en mer positiv syn på försvaret under utbildningen och 85 procent skulle rekommendera Försvarsmakten till andra.

Stegvis skiftas tidigare krigsplacerade värnpliktiga soldater ut ur insatsorganisationen och ersätts med anställda. Insatsorganisationen är hela tiden uppfylld. I armén kommer tidvis tjänstgörande att dominera.

Den nya insatsorganisationen med förband användbara för försvarets alla uppgifter oavsett var dessa behöver utföras – i landet, i närområdet eller i världen – kommer att vara intagen 2014. Den fortsätter att fyllas på med soldater under de följande åren.

Det nya försvaret blir ett övat försvar – på alla nivåer. Heltidsanställda kommer att öva och göra insats på heltid. De tidvis tjänstgörande kommer med jämna mellanrum in för övning och insats. Krigsförbandsövningar planeras redan i höst för tidvis tjänstgörande soldater. Hela organisationen kommer att vara genomövad 2019.

Under värnpliktssystemet var försvaret inriktat för ständigt rullande grundutbildning. Eftersom 70 procent av soldaterna lämnade försvaret mycket snabbt, fick betydande utbildningsinsatser ske för att kompensera för nyutbildade soldater som redan lämnat försvaret.

Det var länge sedan värnpliktiga repetitionsutbildades i större omfattning. Övning på högre nivåer kommer nu att ske regelbundet, också tillsammans med andra nordiska länder. Därigenom kan vi löpande öva till exempel brigadledningsförmåga kostnadseffektivt. Finland och Danmark planerar nedskärningar av försvaret med cirka 10 procent, så samövning är viktigt också för dem.

Under värnpliktstiden var förbandens operativa förmåga styrd av var i utbildningscykeln man befann sig. I början på årscykeln när värnpliktiga ryckte in var förmågan låg. Efterhand som de värnpliktiga blev bättre ökade förmågan. Strax före muck var den god, men föll därefter tillbaka till låga nivåer igen och utbildningscykeln började om.

Den stora poängen med anställda soldater är att kvaliteten aldrig kommer att nedgå på samma sätt. Soldaterna i förbanden roteras individvis – inte årskullsvis. Förmågan blir därmed hög och jämn över hela året.

Det nya försvaret kommer att ha avsevärt högre kvalitet än den urholkade insatsorganisation vi lämnar. Värnpliktsförbanden kunde inte användas för insatser – ens i vårt eget närområde. I stället fick försvaret anställa särskilda soldater, som gavs ett halvårs extra utbildning och övning för att bli redo för insats. När insatsen var slut och förbanden var som allra bäst avvecklades de. Därmed försvann erfarenhet av skarpa lägen och år av samträning.

Hittills har ungas intresse för försvaret varit massivt, med tio sökande per plats. I första utbildningsomgången, den hittills största, avbröt 16 procent utbildningen, de allra flesta av hälsoskäl. Under värnpliktstiden avbröt 10-12,5 procent utbildningen. Detta trots att man då inte kunde lämna efter eget beslut.

Utbildningen skall vara krävande. Försvaret är i en lärandeprocess och kommer så att vara under flera år i kalibrering av den nya rekryteringen. Detta ingår i förutsättningarna. Inte minst måste Försvarsmakten fortsätta jobba för att öka antalet kvinnor i försvaret.

Av Natos 28 medlemsländer är det nu bara fyra som fortfarande har värnpliktiga i insatsorganisationen. Försvarsreformerna i EU och Nato bygger på frivillig rekrytering och anställda soldater. Också Ryssland går mot en hög andel anställda soldater.

Sverige kan inte längre förutses att möta värnpliktsförband om konflikten kommer. Den som övar på heltid når en högre förmåga än den som inte gör det. Soldaternas och förbandens kvalitet avgör stridens utgång. Därför bygger Sverige nu ett avsevärt bättre övat och utrustat försvar än förut.

STEN TOLGFORS (M)

försvarsminister

CECILIA WIDEGREN (M)

riksdagsledamot, vice ordförande försvarsutskottet