Skyddad identitet resten av livet är nödvändigt för den som lever med hedersrelaterade hot. Ändå ska den skyddade identiteten omprövas varje år. Det är dags att ändra regelverket.
Mer än 10 000 personer i Sverige lever med skyddad identitet, oftast sekretessmarkering. Orsakerna är många.
Ett vanligt fall är en ung flicka utsatt för hedersrelaterade hot. Bara i Stockholms län finns det minst 50 sådana fall.
Oavsett vilken typ av hot är samma lagstiftning aktuell och som regel omprövas sekretessmarkeringen årligen. I linje med regeringens satsning mot hedersrelaterat våld måste det nu ske en förändring. De som är utsatta för hedersrelaterade hot måste få behålla sin sekretessmarkering hela livet.
Årliga omprövningar är befogade då det gäller till exempel hot från kriminella gäng. Att det däremot ska omprövas så ofta när det gäller hedersrelaterade hot är befängt.
Ett hedersrelaterat hot varar livet ut. När den som hotar går bort finns det släktingar och andra som fortsätter att hota. Inte sällan får omyndiga bröder utföra mord för de kan inte dömas till fängelse. Ofta är morden förtäckta självmord, som när en ung flicka kastas ut från en balkong.
Det finns tiotusentals som lever under hedersförtryck i Sverige. Alla är inte hotade till livet, men många skulle bli det om de gjorde saker som vi etniska svenskar ser som självklarheter. Ett eget liv är en mänsklig rättighet som många flickor i Sverige inte har.
En årlig omprövning innebär stor press på en ung flicka. Hon vet inte om hon är skyddad nästa år och har svårt att planera sitt liv. Kan hon plugga? Vågar hon skaffa barn? Blir de också hotade i så fall?
Ofta orkar inte kvinnans partner fortsätta förhållandet på grund av otryggheten. Livet är ensamt för den som har flytt sin familj på grund av hedersrelaterade hot.
Vi önskar att regeringen ser över regelverket kring skyddade identiteter.
Stina Bengtsson
(c), stödmedlem
i Riksföreningen
Glöm Aldrig Pela och Fadime
Fredrick Federley
riksdagsledamot (c)
