På SvD Brännpunkt den 25 februari skriver folkpartisten Cecilia Wikström, ledamot i kulturutskottet, att ”vi inte sett några gemensamma kulturpolitiska förslag från de borgerliga partiledarna”.
Men fullt så illa är det faktiskt inte. Under min tid som kulturminister har jag nämligen kunnat iaktta hur alliansen i riksdagen visst börjat formulerat en gemensam kulturpolitik.
Jag har därför hjälpt Cecilia Wikström med att skriva ner ett borgerligt kulturpolitiskt manifest.

Vi i alliansen vill återinföra entré på museerna. Det viktigaste problemet i kulturpolitiken är att det är för stor trängsel på våra museer. Fri entré sliter på museernas lokaler och samlingar. Människor får väl betala för sig. Kalla det gärna museernas trängselavgift.

Alliansen vill öppna för avgifter på biblioteken. Bibliotekslagen som hävdar allas rätt till folkbibliotek och rätt till avgiftsfria lån måste tas bort.

I Sverige läser barn och vuxna redan mer än i alla andra länder. Alliansen vill därför ge kommunerna rejäla
möjligheter att rationalisera bort de olönsamma biblioteken eller åtminstone ta ut avgifter för boklånen.

Alliansen ifrågasätter regeringens kulturjobb. Regeringen skapar upp emot 1 000 jobb för att vårda, bevara och tillgängliggöra den nationalskatt som förvaltas av bland annat museer och arkiv över hela landet.
Men alliansen, åtminstone kristdemokraterna och centerpartiet, menar att detta är ”ogenomtänkt och orealistiskt”. Det kan eventuellt vara så att socialdemokraterna enbart genomför den här åtgärden för att dölja arbetslösheten.
Alliansen vill skära ner på kulturen. Moderaterna i Stockholm vill kraftigt minska kommunens kulturbudget.

Det är rätta takter! Precis som Cecilia Wikström föreslår bör man lyfta fram dem som ett gott exempel. Även i riksdagen föreslås ansenliga nedskärningar på till exempel folkbildningen, med studieförbunden som en av Sveriges största kulturarrangörer. I senaste kulturbudgeten handlar det om 300 miljoner kronor.

Alliansen vill göra kulturen tillgänglig för färre.
Alliansen säger nej till alla förslag som vill göra kulturen självklar och tillgänglig för flera.
Nej till satsningar på ”byråkratisk mångkultur”. Nej till att landets nationalscener ska behöva uppträda utanför Stockholm. Det måste faktiskt vara marknaden och inte medborgarna som formar kulturutbudet.

Alliansen vill minska på public service. Public service som vi känner det i dag bör försvinna.

Sveriges Television och Sveriges Radio ska inte sända populära program som andra aktörer på marknaden tillhandahåller. Ta OS-sändningarna som exempel. Varför ska alla i Sverige kunna se dem? Program som Bolibompa, På spåret och vädret kan säkert någon reklamkanal sända.

Alliansen vill ha färre gratis tv-kanaler. Att titta på tv ska kosta pengar. Genom att vara emot digitaliseringen av tv är också alliansen samtidigt emot de fyra nya fria kanaler som regeringen vill ge tv-tittarna.
En borgerlig regering kommer även att motsätta sig en lag som ger hela SVT:s utbud och TV4 till landets två miljoner hushåll med
kabel-tv.
Alliansen vill se färre dagstidningar. Det behövs inte flera pressröster i de svenska städerna.

Genom att avskaffa presstödet kommer många dagstidningar över hela landet att försvinna. Med en borgerlig regering kommer äntligen mediekoncentrationen att ta fart ordentligt. Äntligen får vi nästan bara regeringstrogen press!

Var så goda - ett enkelt och rejält borgerligt kulturpolitiskt program sammanfattat i åtta punkter. I några av punkterna är alliansen fortfarande inte helt överens men min gissning är att moderaterna och folkpartiet har tillräckligt stort inflytande för att övertyga de två övriga partierna.

Cecilia Wikström skriver på Brännpunkt att ”väljarna måste dra slutsatsen att det handlar om ett ointresse eller en oenighet som förlamar alliansen när det gäller kulturpolitiken”. Hur har väljarna kunnat få en sådan vansinnig uppfattning?

Jag argumenterar för en politik som står i skarp kontrast mot detta borgerliga kulturpolitiska manifest.
Jag tycker att bibliotek ska finnas i alla
kommuner och vara avgiftsfria. Jag anser att vårt gemensamma kulturarv ska vara tillgängligt, inte bara bevaras för eftervärden. Jag menar att kulturen ska vara till för alla, inte bara för dem som kan betala eller bor i Stockholm.

Jag tror att olikhet och mångfald är en förutsättning för ett livaktigt kulturliv. Jag vill stärka och utveckla public service och skapa fler fri-tv-kanaler i ett dynamiskt digitalt marknät. Jag eftersträvar mångfald inom mediebranschen.