Idag (28/2) börjar FN:s förberedande förhandlingar om ett internationellt bindande vapenhandelsavtal. Sverige och världen har nu äntligen chansen att skapa ett avtal som reglerar den internationella vapenhandeln och som kan bidra till att rädda tusentals människoliv och minska lidande. Därför är det viktigt att Sverige och världens länder gör sitt yttersta för att enas om ett starkt avtal med robusta kriterier som blir riktigt verkningsfullt i praktiken.

Tusentals personer dör dagligen och många fler skadas, förlorar sina hem, mister nära och kära eller sitt uppehälle som ett resultat av väpnat våld. Den oreglerade vapenhandeln är en viktig orsak till detta då den orsakar stora mängder vapen i omlopp som förvärrar konflikter och används för att begå övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Nationella och regionala kontroller är inte tillräckliga i dagens globaliserade värld och vapenhandel med konventionella vapen är i stort oreglerad. Faktum är att internationell handel med andra varor som vi använder i vår vardag, såsom kaffer och bananer, är ofta mer reglerad än handel med vapen och ammunition, ”varor” som är gjorda för att döda och skada.

Idén om ett internationellt vapenhandelsavtal, ett så kallat ”Arms Trade Treaty” (ATT) kom 1997 från Dr Oscar Arias, Costa Ricas före detta president och vinnare av Nobels fredspris. Han eftersträvade en internationell uppförandekod för vapenöverföringar och fick stark uppbackning av andra fredsprisvinnare och organisationer i det civila samhället. Tanken var att etablera gemensamma kriterier för att reglera den internationella vapenhandeln som baserade sig på principen att stater har en skyldighet att se till att dessa vapen inte säljs eller köps för allvarliga brott mot internationell rätt.

Sedan 2006 har ett ATT diskuterats i FN och nu pågår förberedande förhandlingar inför den stora förhandlingskonferens som hålls i FN nästa sommar i fyra veckor. Det är kort om tid kvar och trots att en majoritet av världens länder är positiva till ett ATT finns det fortfarande stater som är skeptiska. En av svårigheterna ligger i att övertyga dessa stater utan att kompromissa för mycket på innehållet och förlora chansen att kunna åstadkomma en verklig förändring. Därför är det viktigt att Sverige och andra stater som är positiva till ett starkt avtal inte faller till föga.

Sommaren 2012 vill vi se ett internationellt vapenhandelsavtal som omfattar alla konventionella vapen, inklusive små och lätta vapen samt ammunition. Det bör inkludera alla vapentransaktioner såsom export, import, lån, tekniska assistans mm. Ett ATT måste ha tydliga kriterier för att bedöma vapenöverföringar från fall till fall, täppa igen kryphål, tydliggöra när vapenöverföringar ska förbjudas och ge klarhet kring laglig och illegal handel.

Några viktiga kriterier är att inga överföringar får göras om det finns en avsevärd risk att den används för:

• Allvarliga brott mot internationell humanitär rätt (krigets lagar)

• Allvarliga brott mot mänskliga rättigheter

• Allvarligt försämra fattigdomsbekämpning och socio-ekonomisk utveckling

• Att vapnen hamnar hos annan aktör en den avsedda (”diversion”)

Sverige bör göra sitt yttersta för att ett verkningsfullt vapenhandelsavtal ska uppnås. Kostnaden för misslyckande kommer att räknas i människoliv.

LISE BERGH

generalsekreterare Amnesty International, svenska sektionen

ELISABETH LUNDGREN

generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen