Isaac Bachman

Den demokratiska världen måste förenas i sina ansträngningar att besegra terrorismen.

Isaac Bachman

Den assymetriska terrorn medför utmaningar som dagens internationella rätt inte kan hantera effektivt och följden blir att demokratiska stater i stor utsträckning står med bakbundna händer i kampen mot oerhört resursstarka och välorganiserade terroristorganisationer. De svåra dilemman som här ställs på sin spets illustreras av Israels kamp för att stoppa raketterrorn från Gaza men har stor relevans för alla demokratiska stater. Låt oss därför närmare betrakta de utmaningar Israel här möter.

Under ett decennium har över 13 000 raketer regnat över södra Israels städer och samhällen från Gaza, ett territorium där Israel inte har någon som helst närvaro sedan 2005. En miljon israeler lever dagligen inom den ständiga terrorns radie och raketer med längre räckvidd som smugglats in från Iran når nu Tel Aviv och landets centralaste delar.

Terrorns pris är oerhört högt för Israels civila, som förvägras den elementära rätten till ett normalt liv i trygghet.

Ingen stat skulle ha visat större återhållsamhet än Israel gjort under alla dessa år av terror. Till slut måste varje stat ändå agera för att skydda sina medborgare. Frågan är bara – hur skyddar sig en demokrati mot hänsynslösa, ständigt pågående attacker från terrororganisationer med militära resurser hos en oberoende stat?

Den radikalfundamentalistiska terrororganisationen Hizbollah i södra Libanon har bland de största lagren av raketer i världen – större än vad man finner hos de allra flesta reguljära arméer – och de ungefär 60000 pjäserna i dess arsenal utökas ständigt. Samtidigt står den libanesiska armén maktlös mot denna stat i staten.

Hamas i Gaza har också väldiga vapenlager och förses liksom Hizbollah av Iran med ständigt mer avancerade typer av utrustning. Exempel på detta är de raketer som nu når Tel Aviv och Israels hjärta.

Båda dessa organisationer har som doktrin och strategi att sikta in sig på moståndarsidans civila, som är deras huvudsakliga måltavla och offer. Samtidigt gömmer de sig hänsynslöst bland sina egna civila och avfyrar i både Gaza och södra Libanon sina raketer från några av de mest tätbefolkade områdena i världen. Raketer som sedan når civila israeliska befolkningscentra.

Dagens krig mot dessa regelrätta terrorarméer äger inte rum på konventionella slagfält och den internationella rätten som den ser ut idag är oförmögen att hantera denna typ av assymetrisk krigföring och ge kämpande demokratier adekvata möjligheter att försvara sig. Terroristerna utnyttjar detta maximalt medan demokratiska samhällen alltså står med händerna bakbundna.

Det är hög tid för det internationella samfundet att sluta tiga om den decennielånga terrorn mot Israels civila, och att agera till dessas försvar. Det är också hög tid att sätta stop för terroristernas cyniska utnyttjande av ett internationellt system som ännu saknar ett adekvat svar på assymetrisk terror utförd av terrororganisationer med den militära styrkan hos en reguljär armé.

Israel är det första exemplet på en demokratisk stat som tvingas utkämpa ett flerfrontskrig mot assymerisk terrorism vid sina egna gränser men alla västerländska demokratier har skäl att begrunda dessa frågor och den demokratiska världen måste förenas i sina ansträngningar att besegra terrorismen.

ISAAC BACHMAN

Israels ambassadör i Sverige

Läs också: Israel är inte bara en ockupationsmakt

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?