På måndag (7/3) kan Europa ta ett avgörande steg mot en hållbar värld – med resurser nog att bekämpa klimatkris och fattigdom, och samtidigt rusta mot en ny finanskris. EU-parlamentet ska då rösta om förslaget på en skatt på finansiella transaktioner – i folkmun kallad Tobinskatt.
Ekonomen James Tobin lyfte idén på 70-talet. Attac-rörelsen förnyade den för tio år sedan. Därefter har tanken fått alltfler anhängare. Efter finanskrisen har förslaget äntrat den politiska toppen – med anhängare från Frankrikes Nicolas Sarkozy och Tysklands Angela Merkel till ekonomer och finansmän som Jeffrey Sachs och George Soros.
Konceptet är enkelt: Med en blygsam skatt, 0,005-0,01 procent på valutahandel, kan två flugor slås i en smäll. Sordin kan läggas på den dignande och alltmer spekulativa finansmarknad som kollapsade 2008, med offentliga kostnader på tusentals miljarder som följd. Eftersom transaktionsskatten riktas mot spekulativa, snabba affärer, drabbas inte den sunda del av finansvärlden som en fungerande ekonomi så väl behöver.
Samtidigt skulle en skatt på finansiella transaktioner generera avsevärda summor: Närmare 200 miljarder euro inom EU och 650 miljarder dollar globalt.
I en värld som försöker kravla sig upp ur moraset efter finanskrisen behövs nya inkomster. Hittills bekostas finanskrisen genom urholkad välfärd, samtidigt som vår tids ödesfrågor behöver enorma satsningar. Klimatkrisen kräver en omställning som saknar motstycke. Enligt Världsbanken behöver utvecklingsländerna 400 miljarder dollar per år för att kunna motverka och hantera klimatförändringarna. Och varje kväll går en miljard barn, kvinnor och män och lägger sig hungriga.
En skatt på finansiella transaktioner är inte lösningen på alla problem. Men det är ett av de bästa och mest innovativa förslag som finns.
Sveriges hållning har varit avvaktande positivt. Förslaget har betraktats som bra men orealistiskt. Idag är situationen förändrad. Det finns ett starkt politiskt stöd för att införa skatten i EU och driva frågan globalt. Forskningsrapporter och politiska utredningar har gett förslaget stöd.
Därför är det beklagligt att Sverige tycks ha svängt till aktivt motstånd. I Europaparlamentet är moderaten Gunnar Hökmark ledande motståndare. Vi hoppas att Hökmark är ett undantag – och att Sveriges Europaparlamentariker på måndag röstar för förslaget. Våra folkvalda i EU har nu en gyllene chans att göra verklig skillnad. Ta den!
HÅKAN SUNDBERG
Attac Sverige
FRANCISCO CONTRERAS
Latinamerikagrupperna
