I Sverige drabbas årligen 400–500 personer av cancer på grund av radon i bostäder. Världshälsoorganisationen WHO har rekommenderat världens länder att sänka rikt- och gränsvärdet av radon i inomhusluft till 100 becquerel, både i befintliga bostäder och vid nybyggnation. I Sverige ligger gränsvärdet i dag på 200 becquerel. Ansvaret för att Sverige inte anpassat gränsvärdet till WHO:s rekommendation vilar tungt på såväl folkhälsoministern som miljöministern och bostadsministern. En berättigad fråga är: Varför har regeringen inte föreslagit en nollvision för cancerfall orsakade av radon?
Radon finns överallt – i mark, luft och vatten. När det gäller luften i bostäder är marken under huset den vanligaste radonkällan. WHO menar att man tidigare underskattat riskerna med radon i bostäder och rekommenderar en sänkning av gränsvärden. Trots detta har Boverket tillsammans med andra myndigheter beslutat att Sverige inte ska följa WHO:s rekommendation. Beslutet motiveras med att samhällsekonomiska argument väger tyngre än enskilda människoliv och folkhälsan. Det bedöms helt enkelt vara för dyrt att sanera befintligt bostadsbestånd till 100 becquerel.
Sverige skiljer sig från sina grannländer. Norge har valt att följa WHO och Danmark har tagit ett klokt första steg, med en sänkning av gränsvärdet för nybyggnation. Sverige borde snarast följa det danska exemplet. Hittills har det dock inte övervägts. Ett sänkt gränsvärde vid nybyggnation är en förebyggande åtgärd – om husen vi bygger i dag radonsäkras minskar behovet av framtida sanering. Till skillnad från radonsanering, som ofta kostar över 100000 kronor, är en förebyggande åtgärd betydligt billigare. Kostnaden för radonspärr vid nybyggnation av småhus är cirka 25000 kronor.
Sänkt gränsvärde vid nybyggnation skulle både rädda liv och spara pengar. Ansvariga ministrar bör därför snarast ta fram förslag som innebär en anpassning till WHO:s rekommendation åtminstone vad gäller nybyggnation.
Radon är en av många viktiga hälsofrågor knutna till den byggda miljön. Miljöpartiet har i sitt budgetförslag avsatt medel för ökade insatser för en förbättrad innemiljö och kräver att frågan prioriteras högre av regeringen och berörda myndigheter.
JAN LINDHOLM (MP)
riksdagsledamot, ledamot i Civilutskottet
PER NILSSON
styrelseledamot Svensk Radonförening









