I över sex års tid har bankrörelsen Al Barakaat funnits på FN:s och därmed EU:s sanktionslista. 1,2 miljoner kronor tillhörande svenska medborgare är fortfarande frysta.

Under flera år samma period var dessutom svenskarna Abdirisak Aden, Ahmed Yusuf och Abdi Abdulaziz stämplade som terroristanhängare. Männen var förhindrade från att arbeta, resa och använda sina ekonomiska tillgångar.

För Ahmed Yusufs del varade den rättslösa tillvaron i närmare fem år. Först efter förhandlingar med USA ströks männens namn från sanktionslistan. Ännu har de inte kompenserats för de kränkningar de utsatts för.

Ahmed Yusuf stämde EU:s ministerråd och förstainstansrätten prövade hans fall 2005. Domstolen ansåg att den inte kunde överpröva en tvingande resolution från säkerhetsrådet om inte det rörde sig om mycket allvarliga människorättskränkningar – i princip bara slaveri, apartheid och tortyr.

Att listningen innebar uppenbara brott mot Europakonventionen ansågs inte vara tillräckligt.

Tyvärr kommer inte Ahmed Yusufs fall att prövas av EU:s överinstans – EG-domstolen. Han ströks från listan innan fallet kom så långt. Där­emot fortsätter rättegången rörande Al Barakaat.

Efter ett uttalande från EG-domstolens generaladvokat ser prövningen nu ut att bli helt annorlunda än i förstainstansrätten.

Generaladvokaten understryker i sitt yttrande att en domstol aldrig får undvika att pröva politiska beslut, inte ens när det handlar om att bekämpa terrorism eller när det politiska beslutet är fattat av FN:s säkerhetsråd eller EU:s ministerråd.

Generaladvokaten hävdar att så länge det inte finns en rättssäker prövning av sanktionerna inom FN, måste en sådan ske inom EG-systemet. Slutligen bedömer han att Al Baraakat förnekats en rättslig prövning och anser att EG-domstolen bör förklara förordningen gentemot Al Barakaat ogiltig.

Med andra ord skall sanktionerna upphävas. Krav på att nationella domstolar ska pröva säkerhetsrådets resolutioner innan de gäller mot enskilda medborgare, har nyligen också ställts i Europarådet.

I en resolution, som samtliga svenska ledamöter ställt sig bakom kräver Europarådets parlament bland annat att medlemsstaterna försäkrar att den som utsätts för sanktioner alltid får full tillgång till de anklagelser som riktas mot honom samt rätt att bli hörd och möjlighet att försvara sig mot dessa anklagelser.

Regeringen har hittills bemött ­Europarådets krav mycket kort­fattat. Reaktionen på generaladvokatens utlåtande har delvis varit ­negativt och ansetts vara ett hot mot folkrätten.

Regeringens uppfattning är att förbättringar av systemet måste ske inom FN – inte nationellt eller regionalt. Denna taktik har använts i sex år med mycket litet resultat.

Vi anser att det går att kombinera säkerhetsrådets beslut med en domstolsprövning på nationell eller EU-nivå. Säkerhetsrådet agerar inte i ett vakuum, det är, precis som alla andra FN-organ, också bundet av regler om de mänskliga rättigheterna.

Vi uppmanar därför den svenska regeringen att:

•Effektivt och omedelbart verka för att det införs rättssäkra prövningar av sanktionslistorna på EU- och/eller nationell nivå.

•Omedelbart inleda förhandlingar med Ahmed Yusuf, Abdirisak Aden samt Abdi Abdulaziz med syfte att kompensera dem ex gratia för de kränkningar och det ­lidande de har fått utstå.

•Försäkra att de personer vars pengar är frysta i Al Barakaat får tillgång till dessa med ränta samt ersättning för kränkningen (såvida Generaladvokatens utlåtande står sig i EG-domstolen).

Fotnot: Generaladvokatens bedömning kommenteras av folkrättsprofessor Iain Cameron vid ett öppet möte hos Svenska ­Helsingforskommittén i eftermiddag. Cameron har vid flera tillfällen kommenterat användningen av listorna ur ett ­rättighetsperspektiv, bland annat för UD.