Studentekonomins framtid står vid ett vägskäl. Mer bidrag eller enklare att få jobb. Andrey Tibajev, ordförande Stockholms universitets studentkår (SUS), skriver på SvD.se (19/3) om en undersökning bland studenter som visar att 60 procent av de tillfrågade vill ha höjda studiemedel.

Självklart måste studiemedel kunna täcka nödvändiga kostnader, men det ska samtidigt inte hämma viljan till extra arbete.

Moderaterna måste lova, inför valet 2010, att fortsätta göra det lönsamt att ha ett extra arbete vid sidan om studierna. Även om en student, som jobbar extra och tjänar 4000 kronor i månaden, får 500 kronor extra efter jobbskatteavdraget måste fler reformer till. Studenter lever ofta på knappa marginaler och vinner mycket på ett höjt grundavdrag. Att skattebefria de första 100 000 kronor man tjänar gör att studenter har råd att spara en del av pengarna från sommar- och extrajobbet.

Detta tillsammans med ett slopat fribelopp som i dag tvingar studenter att tacka nej till jobb är framtiden för en förbättrad studentekonomi. Tibajev skriver att få ser extrajobbet som arbetslivserfarenhet. Snarare ser man det som en inkomst. Dock utesluter det ena inte det andra.

Utöver det måste det till ett mycket tätare samarbete mellan näringslivet och universitet och högskolor för att underlätta vägen till jobb. Att studenter har det svårt att hitta arbeten som motsvarar deras utbildning är ett problem, både ur ett samhälls- och individperspektiv. Här hjälper knappast oppositionens förslag om särskild ungdomsskatt.

Givetvis måste heltidsstudier få lov att vara heltidsstudier. Men att endast ropa efter höjda bidrag är fel väg att gå. Att studera i flera år utan kontakt med arbetsmarknaden kommer göra det ännu svårare att få jobb efter avslutade studier. I stället måste den moderatledda Alliansregeringen göra det mer lönsamt för studenter att arbeta. Ett slopat fribelopp tillsammans med ett höjt grundavdrag är två bra steg i rätt riktning.

ERIK PERSSON

riksordförande Moderata Studenter