Vi tror ofta att världen är sämre än den faktiskt är. Svenskarnas bild av till exempel fattiga länder har i alla de mätningar som Sida hittills har genomfört varit överdrivet mörk.

Jag anser att en bidragande förklaring till svenskars pessimistiska uppfattning av världen är att medier i allmänhet har en selektiv nyhetsförmedling.

Massmedier har idag en tendens att fokusera på det negativa, medan det positiva och konstruktiva som faktiskt genomförs runt om i världen inte uppmärksammas i samma utsträckning.

Till exempel har antalet väpnade konflikter minskat med 40 procent och folkmord har sjunkit med 80 procent under de senaste tjugo åren.

Tyvärr har människor i allmänhet ofta den motsatta uppfattningen, att vi går mot en mer orolig värld, vilket förmodligen beror på att medier i högre grad skriver om konflikter som blossar upp än om konflikter som avslutas.

Det är inte bra att vi tror att världen är sämre än vad den faktiskt är. Vi behöver inte tro att världen är sämre än den i verkligheten är för att vi ska bli mer engagerade. Om vi bär på känslan att världen inte blir ett dugg bättre är det lätt att drabbas av hopplöshet.

Varför ska vi fortsätta att kämpa för en bättre värld om vi ändå inte kan se att det hjälper?

Även om världen är bättre än många tror får vi inte luta oss tillbaka. På många sätt har vi fått en bättre värld, men den är inte bra nog. Det återstår åtskilliga problem som behöver lösas.

Det behövs större utrymme i medierna åt alla de livsbefrämjande handlingar som sker i världen, fler skildringar av framgångsrika exempel och lösningar på problem.

En sådan mer balanserad nyhetsförmedling kommer sannolikt att förbättra folkhälsan, stärka företags investeringsvilja, öka människors framtidstro och engagemang för att ännu mer bidra till en bättre värld.

BOSSE ANGELÖW

docent och socialpsykolog, författare till den nyutkomna boken ”Glädjerapporten – goda nyheter om vår värld”, Natur & Kultur