Nyföddas andning är oregelbunden. Flera gånger om dygnet gör de längre andningsuppehåll än de flesta vuxna skulle klara av - på upp till 40 sekunder. Som du vet händer det, tragiskt nog, även om det är ytterligt sällsynt, att små barn under riktigt skön djupsömn ”glömmer” att dra efter andan igen. Andningsverksamheten är inte automatisk från livets början.

Andningslarmet uppmärksammar varje andningsstopp som är längre än 12 sekunder. Man hinner ingripa innan det är för sent, vilket det kan vara på blott tre minuter. Larmet består av en sensorplatta, som läggs under madrassen och inte stör barnet det minsta, samt en separat larmenhet. Skulle barnet ha slutat andas (eller, för all del, lyckats flytta sig utanför sensorplattan), ljuder en skarp varningssignal, jämförbar med ett brandlarm.

Ingen människa kan vaka över ett sovande spädbarn var tredje minut dygnet om, men andningslarmet kan. Ta med larmet redan till BB!

I sammanhanget några ord om magläget: Det finns gott om forskning som visar att antalet dödsfall i PSD, plötslig spädbarnsdöd, nedbringats väsentligt sedan alla föräldrar uppmanats att alltid lägga sina barn att sova på rygg.

Den skrämselpropaganda som förts, och som alltjämt förs, har velat göra gällande att magläget i sig är farligt, medan ryggläget i sig skulle vara säkert. Ingetdera är sant. Det är de frekventa andningsuppehållen som är – rättare sagt: i undantagsfall kan vara - livshotande.

Problemet med WHO:s rygglägesrekommendation, som är av så sent datum som 1992, är att de allra flesta späda barn sover oroligare, ytligare och kortvarigare på rygg, det vill säga sämre. På mage sover de djupare, tryggare, skönare och längre.

I den ytligare sömnen ligger också (den förtigna) förklaringen till att statistiken har gått ner: barn på rygg njuter sällan eller aldrig den goda, livsviktiga djupsömn vi alla behöver och är beroende av. Spädbarnen drar därmed lätt på sig hälsofarlig sömnbrist.

Små barns sömnsvårigheter och därmed barnfamiljernas sömnproblem har eskalerat enormt sedan just 1992.

Det är värt att notera att det till dags dato inte finns ett enda fall av SIDS (Sudden Infant Death Syndrome eller plötslig spädbarnsdöd) dokumenterat, någonstans i världen, där barnet som avled sovit på mage med larm. De spädbarn som dog, och alltjämt dör, i SIDS, gjorde det liggande på rygg eller sida - utan larm.

Magläget i sig är inte farligt utan sömnbefrämjande. Ryggläget i sig är inte säkert utan sömnförsvårande.

Faktum är att små barn som får sova på mage från början sällan drar på sig sömnproblem. Ty att ”sova groda” är det naturliga för människobarnet, liksom för alla andra fyrbenta varelser, som inte gärna sover med mjukdelarna blottade och benen i vädret.

Redan ett helt nyfött barn kan lyfta huvudet, vända det från sida till sida och obehindrat ta sig luft. På mage har spädbarnet en rörelsefrihet, som stäcks på rygg. Byta ställning behöver vi alla göra, även under sömnen.

Det finns fler obestridliga fördelar med magläget:

· Lilla matsmältningsapparaten, som är under utveckling, lever ett betydligt lugnare liv på mage.

· Snuva rinner ut.

· Senkomna rapar, uppstötningar, kräkningar kan inte ställa till med katastrof.

· Kvävningsrisken elimineras på mage mot slätt underlag, där barnet självt kan lyfta huvudet och undkomma det som möjligen hamnat över huvudet.

· Spädbarn på mage hindras inte från att från första stund praktisera de neurologiskt livsviktiga kryprörelser, som utvecklar inte bara motoriken utan också alla de fem sinnena på rätt sätt.

Låt lilla barnet sova groda! Och oavsett sovställning, glöm aldrig larmet.

ANNA WAHLGREN

författare