Minns ni termen ”chicken race”? Den dök upp i amerikanska filmer på 60-talet när tonåringar i raggarbilar ville visa vilka som var tuffast; man körde parvis mot ett stup och den som bromsade först hade förlorat.

Häromdagen hörde jag den i Fareed Zakariahs program på CNN. Kenneth Rogoff och Paul Krugmann har till slut enats om att världsekonomin behöver snabb stimulans för att inte hamna i den depression som kongressen kan utlösa. Det här är ett ”chicken race”, suckade de båda ekonomerna.

Det är inte det enda. Ett analogt ”chicken race” pågår mellan Tyskland och Sydeuropa om villkoren för en lösning i Europa: om välskötta stater ska betala skadorna krävs en djupare europeisk integration.

Ett atlantiskt ”chicken race” utspelas mellan Förenta staterna och Europa: Vem trycker mest pengar för att få fart på ekonomin på bekostnad av de egna statsfinanserna? Kalifornien slarvar lika mycket med statskassan som vissa européer, och Washingtons roll är inte så olik Bundestags.

Den viktigaste partävlingen står mellan stat och finansvärld. Alltsedan medeltiden har bankirer gett furstarna både glädje och bekymmer. Ännu på 1900-talet kunde de dock kontrollera dem: trycka mer pengar, konfiskera banker eller skjuta bankirer. I dag har finansvärlden lärt sig att multiplicera penningmängden på egen hand. När fordringsägare och stater kör mot stupet är det staterna som bromsar först.

En global finanssektor som inte längre sköter sin uppgift – att skaffa kapital åt produktionen – behöver stramare tyglar för att hjulen ska snurra åt rätt håll. Och det gör de först om förare på båda sidor om Atlanten nyktrar till i tid. För USA:s del ligger stupet vid det närmaste årsskiftet. När de andra loppen slutar illa vet ingen med bestämdhet. Det finns så många ovana förare. Den nya globala maktlösheten: Ingen kan längre driva igenom lösningar, allt flera kan förhindra dem.

Under tiden sitter svenskar och skakar på huvudet åt ”Europa”. Kanske har de biljett till något bättre ställe.

Peter Landelius

fd ambassadör, författare till boken Europa y el Águila – Hacia una nueva relación con Estados Unidos