Folkpartisterna Allan Widman, Hans Lindblad och Lennart Rohdin föreslår i en artikel på SvD Brännpunkt den 17 november att grundutbildningen av värnpliktiga bör halveras för att frigöra medel till materiell förnyelse. Enligt förslaget skulle den värnpliktige utnyttjas i insatsorganisationen i tolv år i stället för nuvarande fyra.
Artikeln aktualiserar två frågor: Saknas det pengar för köp av materiel? Och har vi för många soldater?
Materielandelen av försvarets budget är drygt femtio procent. Även internationellt sett är andelen hög. Sant är däremot att den reella materielförnyelsen är för låg. Det beror på att vi fortsätter att betala för materiel som vi inte behöver vare sig nu eller i framtiden.
En stor del av anslaget går åt till att betala beställda 204 Jasplan. Leveranserna pågår till 2007. I maj 1999 medgav ÖB att det operativa behovet var fem divisioner om sammanlagt 60-80 plan. Dagens och framtidens behov torde vara högst tre á fyra divisioner, d v s 50-65 plan.
Man frågar sig varför
författarna inte berör detta problem i sin artikel. Det är nödvändigt att politikerna står upp och lyfter bort denna börda från försvaret. Det skulle ge den nye ÖB möjlighet att lösa sin uppgift.
Många påstår att behovet av soldater är litet, till följd av den tekniska utvecklingen. Det är riktigt att behovet av soldater för en anfallsoperation understödd med moderna fjärrvapen är litet.
Så resonerade man i USA inför vårens anfall mot Irak. Man bortsåg från att ockupation även innebär att ta kontroll över territoriet och att säkra en fredlig utveckling. För den senare uppgiften krävs det ständig närvaro inom hela territoriet. För denna uppgift behövs det många soldater.
Erfarenheterna från alla krig under de senaste trettio åren är entydiga på denna punkt. Varför vi och andra inte tar lärdom av historien är ofattbart!
Vårt nuvarande försvarskoncept förutsätter att våra fåtaliga och underbemannade insatsstyrkor kan fritt förflyttas till hotade områden med bl a helikoptrar. Detta är inte möjligt.
Redan i
förbekämpningen slår en angripare med kraft mot våra lednings- och transportsystem. Vi ser nu i Irak att inte ens supermakten USA kan skydda sina transporter mot terroristernas minor och luftvärnsrobotar.
För oss som försvarare gäller det att ha trupp på plats inom alla tänkbara operationsområden redan i inledningen av en konflikt. Därför måste vi öka antalet soldater i vår krigsorganisation.
Detta kan ske genom att bibehålla nuvarande utbildningsvolym och förlänga utnyttjandet till sammanlagt tolv år. Efter ett antal år i insatsorganisationen överförs soldaten till ett mobiliserbart och krigsorganiserat reservförband.
