Jag är inte emot gårdsförsäljning, det är lika bra att vara tydlig med det från början. Det jag dock ser inte bara som politiker utan också som jurist är problemet med gårdsförsäljning och vårt alkoholmonopol i förhållandet till EG-rätten. Gårdsförsäljning kan tyckas vara en oskyldig och harmlös förstärkning av landsbygdens och vinodlingarnas attraktivitet. Men det är det inte. När flera landsbygdspolitiker och intresseorganisationer säger att de värnar landsbygden förstår de inte att de är brickor i ett större politiskt spel. Vill vi värna landsbygden är inte 20 eller 40 vingårdar framtiden. Då behövs helt andra reella framtidssatsningar.
Istället använder starka kommersiella krafter landsbygden som svepskäl för att få tillstånd för en omfattande privat försäljning som hotar hela alkoholmonopolet. Att öppna för gårdar att sälja sitt vin kräver nämligen att öppna också för andra att också sälja andra viner, öl och sprit. Annars vore det diskriminerande och helt i strid med allt vad EU-rätt heter. Att inte bara låta svenska gårdar, utan även andra inhemska och utländska producenter öppna egna spritbutiker vore att en gång för alla avskaffa det detaljhandelsmonopol vi har och som förenar tillgänglighet med folkhälsoansvar.
I själva verket utgör detta detaljhandelsmonopol själva grundbulten i vår restriktiva alkoholpolitik. Jag är varm anhängare av marknadsekonomi och privat företagande. Det är jag eftersom jag vet att konkurrens pressar priset och ökar tillgängligheten för kunderna. Av precis det skälet är det så viktigt med ett detaljhandelsmonopol för alkohol – eftersom ökad tillgänglighet och lägre priser skulle öka konsumtionen och därmed alkoholskadorna.
Visst finns det sådant som kan förbättras och utvecklas med den svenska modellen, men det är tydligt att den minskar alkoholens skadeverkningar. Sverige är ett av de länder som har lägst alkoholkonsumtion i Europa.
Därför förvånas jag av att alkoholutredaren Lotty Nordling har gått ut och meddelat att hon kommer att föreslå någon form av gårdsförsäljning. Det är en riskabel väg att gå. För varje särlösning urholkas grunden i vår modell. Var och en inser att kombinationen av privata spritbutiker och detaljhandelsmonopol inte är förenligt. Antingen så har man monopol eller så har man det inte, och Alliansens valmanifest var mycket tydligt på den punkten:
”En minskad alkoholkonsumtion förbättrar hälsan och minskar många sociala problem. Systembolaget ska kvarstå i statlig ägo. Försäljningsmonopolet och en aktiv prispolitik utgör centrala verktyg i detta arbete, men mer behöver göras.”
Nu står vi inför ett avgörande politiskt vägval. Diskussionen om gårdsförsäljning är viktig och den måste få ta sin tid. De beslut vi tar under de närmaste åren kommer att gälla för lång tid framåt. Mitt viktigaste budskap till Alliansens fyra partiledare är att inte stressa. Ta diskussionen om framtidens alkoholpolitik med medlemmarna. Låt oss alla tycka till. Red ut alla frågetecken. Stå upp för det försvar av detaljhandelsmonopolet som utlovades i Alliansens valmanifest och visa tydligt hur eventuella förändringar kan kombineras med detta. Vi måste vara säkra på att rätt beslut fattas. Det kommer inte att gå att vrida tillbaka klockan om vi tillåter detta.
Att öppna upp för omfattande privat försäljning av sprit, vin och öl har ingenting att göra med att rädda svenskt jordbruk. Den svenska landsbygden måste rimligen kunna leva och få bättre villkor utan att man för den skull äventyrar vår framgångsrika alkoholpolitik.
CAROLINE SZYBER (KD)
riksdagsledamot
