Migrationsverket borde ha beviljat tillstånd för uiguren Adil Hakimjan, hävdar fem riksdagsledamöter i en replik till mitt inlägg om Adils asylansökan. Deras juridiska analys är tunn. Vi finner tyvärr inget utrymme i lagen att bevilja uppehållstillstånd. Ledamöterna hänvisar också till två FN-rapportörer som har vädjat om att Sverige ska bevilja uppehållstillstånd till Adil. Här blir det nästan genant.

Vi ska tillämpa svensk lag som de själva röstat fram. Vi får inte ta hänsyn till olika typer av externa vädjanden när vi ska besluta i asylärenden. Adils ärende är fortfarande föremål för domstolsprövning. Jag vill uppmana ledamöterna att reflektera över grundlagens maktfördelningslära och om det är lämpligt att som lagstiftare driva opinion i ett enskilt ärende under pågående rättsprocess.

Riksdagen stiftar lag, myndigheter och domstolar tillämpar den. Om riksdagen vill ändra sin styrning av myndigheter och domstol står det dem fritt att ändra lagen.

Dan Eliasson

Migrationsverket

Svar direkt:

Det är helt obegripligt att Eliasson inte ser utrymmet i lagen för att bevilja Adil uppehållstillstånd. Att Migrationsverket skulle vara förhindrat att ta hänsyn till en vädjan från två av FN:s specialrapportörer är befängt.

Migrationsverket ska ta hänsyn till allt relevant material i ärendet oavsett varifrån det kommer. Det är ett problem när det gäller anonyma utländska säkerhetstjänster, där uppgifter kan ha tagits fram med hjälp av tortyr.

Enligt grundlagen får riksdagen inte bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ett enskilt ärende. Det kan väl ändå inte vara Eliassons mening att det är fråga om det i detta fall.

Bodil Ceballos (mp)

Ulla Hoffmann (v)

Göran Lindblad (m)

Birgitta Ohlsson (fp)

Alf Svensson (kd)