Valet närmar sig igen och tiden kommer att springa på allt snabbare och snart kommer det att visa sig vilka som blir valets huvudfrågor och det kommer att bli dem som alla partier – speciellt riksdagspartierna – gör allt för att övertrumfa varandra i för att få väljarna att tro att just deras parti är det bästa alternativet att uppfylla önskemålen.

Vilka frågorna än blir, så är vi ganska säkra på att en fråga inte är bland alternativen och det är frågan om närdemokrati. Varför kan man undra och anledningarna kan ju vara flera. Dels kan ”närdemokrati” låta lite otydligt och det är ju inte alls lika konkret som till exempel barnomsorg eller fler poliser.

Men den är viktigt och den är det därför att den är grunden till allt annat i vårt samhälle. Har vi inte närdemokrati så är risken stor att vi får ett oroligt samhälle och det går inte en dag utan vi ser resultatet av det i media här hemma. Ändå är vi dåliga på att värna om den. Många väljer att röstskolka för de inser inte hur viktig just deras röst och engagemang är. Andra kanske ignorerar frågan just för att den inte är så påtaglig som dålig sjukvård eller att en öppen förskola läggs ner.

Men ytterligare en anledning till att den diskuteras så lite bland politikerna inför våra val, tror vi handlar om att man inte alltid vill ha för mycket närdemokrati. Det blir ett hot mot den maktposition man har skaffat sig. Det blir ett hot då många fler är med och tycker och har åsikter och ju närmare varandra vi kommer, ju svårare är det att gå på i ullstrumporna och det är ju bekvämast att få styra och ställa på egen hand.

Nu kanske någon undrar varför vi diskuterar närdemokrati och inte demokrati rätt och slätt. Men det finns en viktig skillnad och det är att närdemokratin är den som gör att du kan kontakta din lokala politiker för ett samtal, du kan vara med och påverka hur de nära frågorna där du bor hanteras och det är frågor som påverkar oss direkt i vardagen som ofta känns mest väsentligt.

Något som utmärker det här med avståndet väldigt tydligt är när man kallar skattebetalarna i samhället för kunder eller klienter. Vänd på det hela och det blir uppenbart att de styrande i samhället är skattebetalarnas kunder och inte tvärtom. Vem betalar arvodena? Jo, skattebetalarna. Är sådana uttryck och bristen på närdemokrati ett sätt att hålla människor på avstånd från makten? Inte alltid, men ofta vågar vi påstå.

Vi företräder ett lokalt politiskt parti i Huddinge kommun som heter Drevvikenpartiet. Vårt mål är att få bilda en egen kommun av östra kommundelen som utgör ungefär en fjärdedel i yta och invånarantal. Geografiskt sett har vi ingen samhörighet och vi passerar till och med Stockholms kommun när vi ska till centralorten.

Vi skulle bli en kommun med ungefär 21 800 invånare, alltså större än en medelsvensk stad, men motståndarna säger ofta att vi skulle bli för små. Man skyller även på ekonomin, trots att det ofta är de stora kommunerna som har svårt att få budgeten i balans.

Ett annat argument (eller bristen på sådana) är att det inte skulle finnas tillräckligt med kompetenta politiker. Kanske ska vi vara tacksamma att övriga 75 procent av Huddinge kommun har den kompetensen och sluta driva frågan. Men mot bättre vetande enligt våra kamrater i politiken, så fortsätter vi driva delningsfrågan och samtidigt lyssna på våra invånare och jobba för bättre närdemokrati.

Vi är så självsäkra så vi tror oss vara lika kompetenta som dem bosatta i Segeltorp, Snättringe och Fleminsberg och vi är övertygade om att vi har mycket kompetens i vår kommundel som aldrig kommer fram på grund av de stora avstånden i kommunen vilket leder till att många väljer att inte engagera sig politiskt.

På senare år har Knivsta (-02) i Uppsala län och Nykvarn (-99) i Stockholms län blivit egna kommuner. De är mindre än hälften så små som vår nya kommun skulle bli, men trots detta har de än inte gått med underskott något år som egna kommuner.

Invånarna i vår kommundel har i både undersökningar och folkomröstning sagt sitt och det är ett tydligt ja till egen kommun. I partiet får vi ständigt nya medlemmar, samt att många hör av sig och stöttar frågan om delning. Trots detta säger kommunfullmäktige nej. Hade man lyckats med det här motståndet om närdemokratin hade varit prioriterad och invånarnas röster hade varit mer betydelsefulla?

Vi tror inte det och vårt exempel är bara ett av alla som finns. Fundera då över alla tillfällen när frågorna inte är lika tydliga och där man utan problem kan gå emot folkviljan. Fråga företrädarna för det parti du tänker rösta på om de är beredda att sätta närdemokratifrågan på den politiska dagordningen i valet 2006.

Ta också reda på vad det innebär. Är det en ärlig och rak dialog man vill ha där du som väljare kan vara med och påverka, eller är det skendemokrati man jobbar för så att inte den egna makten kommer i kläm?

Katharina Wallenborg
ordförande och oppositionsråd
Staffan Skagerberg
vice ordförande