Kvinnor som planerar att bli gravida bör äta tillskott av B-vitaminet folsyra för att minska risken för att barnet ska få ryggmärgsbråck. Sambandet är välkänt – men informationen når inte ut.

Inte ens hälften av kvinnor i fertil ålder känner sig välinformerade om att de rekommenderas att äta extra folsyra. Det visar en ny undersökning beställd av Konsumentföreningen Stockholm (KfS). KfS kräver nu att ansvariga myndigheter säkerställer att information om folsyra når kvinnor i fertil ålder.

Sverige har, till skillnad från många andra länder, inga rutiner som garanterar att kvinnor får information om att de bör äta extra tillskott av folsyra. I den medicinska världen har sambandet mellan folsyra och en minskad risk för ryggmärgsbråck varit känt i åratal. Trots detta väljer Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att ligga lågt med informationen. Det är omöjligt att förstå och försvara.

Ryggmärgsbråck är den vanligaste formen av medfödd missbildning av ryggkotorna. Bråcket kan finnas var som helst utmed ryggraden, ju högre upp desto svårare handikapp. Ett barn med ryggmärgsbråck får förlamning eller muskelsvaghet i ben och fötter. Barnet får också olika grader av rörelsehinder och det är vanligt med urinvägsproblem och nedsatt njurfunktion. Ofta är även ändtarmens nervförsörjning störd. En majoritet av barnen med ryggmärgsbråck drabbas också av hydrocefalus (vattenskalle).

Varje år får cirka 100 foster ryggmärgsbråck i Sverige. Cirka 75 av dessa aborteras, med stora trauman för familjen som följd, och ungefär 25 barn föds med ryggmärgsbråck.

Ryggmärgsbråck drabbar fostret i ett mycket tidigt stadium av graviditeten. Därför bör kvinnor äta extra folsyra redan när graviditeten planeras. Ett dagligt intag av 400 mikrogram av B-vitaminet folsyra minskar risken för ryggmärgsbråck väsentligt. Folsyra finns bland annat i apelsinjuice, bladgrönsaker och bönor, men koststudier visar att det är svårt att få i sig den rekommenderade mängden utan extra tillskott, till exempel i form av en vitamintablett.

Åtskilliga länder berikar spannmålsprodukter med folsyra för att säkerställa att kvinnor verkligen får i sig tillräckligt av vitaminet, och metoden har visat sig effektiv. I USA, som är ett av de 38 länder som infört obligatorisk folsyraberikning, har antalet barn som föds med ryggmärgsbråck minskat med en femtedel, i andra länder ännu mer.

Många länder som inte tillsätter folsyra till livsmedlen har i stället använt sig av breda informationskampanjer för att nå kvinnor i fertil ålder. I Sverige har myndigheterna gjort varken det ena eller andra.

År 2001 gick Socialstyrelsen ut med ett brev till bland annat gynekologmottagningar och mödravårdscentraler med uppmaningen att informera kvinnor i fertil ålder om vikten av ett ökat folsyraintag inför en planerad graviditet. Sedan dess har inte mycket hänt. Undersökningar visar att många barnmorskor har dåligt kunskap om folsyra och att majoriteten endast informerar om kvinnorna uttryckligen ber om det.

För ett år sedan gavs Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att sammanställa den forskning och utvärdering som finns kring folsyraberikning. Resultatet av utvärderingen presenteras först våren 2006. Under tiden sitter ansvariga myndigheter med armarna i kors, och antalet födda barn med ryggmärgsbråck i Sverige förblir konstant.

Konsumentföreningen Stockholm har vid upprepade tillfällen krävt att både regering och myndigheter ska agera i frågan. I väntan på beslut i berikningsfrågan måste kvinnor i fertil ålder få tydlig information om att de bör äta tillskott av folsyra. Den dåliga kunskapen om sambandet mellan folsyra och ryggmärgsbråck hos allmänheten beror på att ingen tar ansvar för frågan. Barn kommer att födas med ryggmärgsbråck även i framtiden, men det ska inte bero på att svenska myndigheter har avstått från att agera och informera.

Det är hög tid att vårdminister Ylva Johansson och jordbruksminister Ann-Christin Nykvist inser allvaret och snabbt fattar beslut om en generell berikning eller ej i Sverige. Under tiden kräver vi att information om folsyra riktas till kvinnor, exempelvis genom tydlig information i skolor, på ungdomsmottagningar, på gynekologmottagningar och på mödravårdscentraler.

Louise Ungerth
chef för konsumentfrågor
Konsumentföreningen Stockholm