EU förhandlar just nu nya handelsavtal med en rad utvecklingsländer i främst Afrika. Den brittiska regeringen har nyligen, som ett led i sitt engagemang för fattigdomsbekämpning, föreslagit att EU ska ändra inriktningen på förhandlingarna. Detta är också vad frivilligorganisationer världen över kräver.

EU-kommissionens tjänstemän har reagerat starkt på den brittiska regeringens förslag. I ett brev som läckte ut i förra veckan instruerar kommissionen berörda förhandlingschefer hur de kan ställa sig till de brittiska förslagen. Det beskriver den nya brittiska positionen som ”en betydande och ovälkommen förändring” och förklarar samtidigt hur EU, genom Handelskommissionär Peter Mandelson, ska pressa britterna att rätta sig i ledet.

Var står den svenska regeringen i frågan? För Sverige utgör detta ett utmärkt tillfälle att tillsammans med sina brittiska kollegor och andra likasinnade länder i Europa, på EU:s förhandlingsmöte på fredag den 27 maj, kräva en översyn och ändring av EU:s förhandlingsmandat och sedan aktivt, under det brittiska ordförandeskapet som träder i kraft 1 juli arbeta för handelsavtal med Afrika som i verklig mening är fattigdomsbekämpande och demokratiska.

Vad är det då som gör att EU tjänstemän i hemliga instruktionsbrev misstänkliggör och försöker isolera den brittiska regeringen?

I princip handlar det helt enkelt om att Storbritannien vill se en större respekt för de fattiga länderna och en större förståelse för att den generella avreglering som EU förespråkar inte alltid fungerar för fattiga länder, utan tvärtom i många fall riskerar att slå ut inhemskt jordbruk och industri och därmed förvärra fattigdomen.

Den brittiska regeringen vill låta de fattiga länderna i Afrika i större utsträckning själva bestämma hur lång tid man behöver och hur omfattande öppnandet av marknaderna ska vara.

Dessutom vill den brittiska regeringen att EU ska öppna sina marknader helt för denna grupp utvecklingsländer, vars andel av EU:s totala handel endast utgör 2,8%.

Slutligen vill de att EU ska avstå ifrån att pressa de afrikanska regeringarna att förhandla fram kontroversiella avtal om investeringsregler och offentlig upphandling som utvecklingsländerna har motsatt sig eftersom det minskar möjligheterna att utforma en egen politik. EU har tvingats backa från sina krav att dessa frågor ska förhandlas i Världshandelsorganisationen WTO men försöker nu få in dem bakvägen via de regionala handelsavtalen.

EU-kommissionen hävdar att ”det brittiska dokumentet inte kommer att påverka kommissionens förhandlingsmandat”.

Men detta beror naturligtvis på hur de andra medlemsstaterna agerar. Vi menar att EU:s förhandlingsmandat bör förändras, eftersom det inte är förenligt med fattigdomsbekämpning.

Detta är vad frivilligorganisationer världen över kräver som en del av den globala
kampanjen ”Utrota fattigdomen nu”. Under 2005 kommer en rad viktiga toppmöten att äga rum som kan förändra vardagen för miljontals fattiga människor. Det är hög tid för Sverige att agera.

Afrikagrupperna
Berit Wiklund
chef för Afrikaavdelningen

Diakonia
Leif Newman
chef för Sverigeavdelningen

Forum Syd
Maud Johansson
enhetschef för globala utvecklingsfrågor

Attac Sverige
Eero Carroll, Jonas Lindberg

Nätverk södra Afrika
Gillian Nilsson,
ordförande