Regeringen har föreslagit att Sveriges utsläpp av växthusgaser år 2020 ska vara minst 40 procent lägre än 1990. Regeringen har vidare en vision om att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser.

Det är ett ambitiöst mål. Men vi saknar en konkret beskrivning av hur omställningen ska se ut mellan år 2020 och 2050.

Vi har därför tagit fram ett energiscenario för år 2050 med minimerad användning av fossila bränslen och ett högt utnyttjande av vindkraft samt svenskproducerade biobränslen. Vi har utgått från antagandet att Sverige i stort sett ser ut som idag – till exempel att vi även år 2050 åker bil och har en lika stor industriproduktion? Vi har även utgått från att vindkraften är utbyggd i enlighet med regeringens mål, alltså från dagens 1 terawatt-timme till hela 30 terawattimmar. Vi har antagit att olja och direktverkande el i bostäder är ersatt med fjärrvärme, biobränsle och värmepumpar, vilket bidragit till att hushållens elbehov har minskat med 30 procent.

Även uppvärmningsbehovet har i våra antaganden minskat kraftigt till följd av klimatförändringarna. Personfordonen är elhybrider med ett flytande biodrivmedel som hjälpdrivmedel. Vidare antar vi att hälften av godstransporterna är spårbundna, en fjärdedel körs med flytande biodrivmedel och cirka en fjärdedel med biogas.

Våra slutsatser är att det finns åtgärder att vidta för att minska Sveriges koldioxidemissioner från 52 miljoner ton koldioxid år 2007 till ca 5–10 miljoner ton år 2050 utan att befintlig kärnkraft behöver ersättas av ny. Dessa åtgärder är till stor del kända och billiga eller till och med lönsamma att genomföra.

Men, för att nå visionen behöver Sverige kraftigt öka användningen av biobränslen, inklusive avfall. Vid en avvecklad kärnkraft blir behovet en ökning från dagens 120 terawattimmar till cirka 270 terawattimmar. Detta kommer sannolikt att leda till konsekvenser för miljön och innebära stora krav på ett högrationellt skogs- och jordbruk.

Det scenario som vi presenterar är ett av flera tänkbara och naturligtvis ingen prognos. Vårt syfte är att illustrera att en genomgripande förändring mot ett samhälle som inte är beroende av fossila bränslen är möjlig. I ett nästa steg behövs såväl mer detaljerade scenarier som noggranna konsekvensanalyser.

Vårt scenario är till stor del baserat på redan idag kända åtgärder. Vi har inte uppskattat de totala kostnaderna, men bedömer att en stor del av åtgärderna kan genomföras till lägre kostnad än nivån för dagens koldioxidskatt.

Vad vi beskriver i scenariot är att det som många idag ser som en avlägsen utopi, att avveckla fossila bränslen som ett led i att motverka klimatförändringen, är fullt möjligt att åstadkomma, åtminstone i Sverige med våra skogs- och lantbruksresurser.

Men det krävs teknikutveckling, systemskiften och sektorsövergripande förändringar. Vi behöver också diskutera konsekvenserna av dessa val. Att ställa om Sverige på detta sätt kommer att förändra landskapsbilden och kräva ett ytterst rationellt skogs- och jordbruk.

Det är idag 40 år till 2050. Det är inte lång tid för en omställning av samhället. För våra långsiktiga investeringar i infrastruktur, industriella anläggningar och bebyggd miljö är det därför hög tid att påbörja planeringsdiskussionerna. Med denna artikel hoppas vi kunna inleda en diskussion om hur Sve- rige ska nå sitt långsiktiga klimatmål för 2050.

Vårt framtidsscenario presenteras idag vid IVL:s miljökonferens i Stockholm inför 400 beslutsfattare inom näringsliv, myndigheter och universitet.

LARS ZETTERBERG

JENNY ARNELL

JENNY GODE

PERINGE GRENNFELT

ÅKE IVERFELDT

JOHN MUNTHE

forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet