I valrörelsen var det många politiker som lovade att höja lärarnas löner. Var det seriöst menat eller bara läpparnas bekännelse?
Löneutfallet för 2010 har visat sig bli mycket klent för lärarna. Lärarförbundets genomgångar visar att många kommuner inte gav mer än lägstanivån i avtalet och att snittet i riket blev 2,2 procent. Lärarnas Riksförbund är också kritiska och menar att Sveriges kommuner inte klarar av att ge framgångsrika lärare högre lön, trots att avtalet säger det.
Jag är ny ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun sedan valet förra året. Jag är därmed den högsta politiska ansvarige för 1 400 lärare och andra vuxna i skolan. Kommunens senaste löneredovisning visade att stora lärargrupper tjänar under riksgenomsnittet. Förra årets utfall blev för vår kommun inte mer än 2 procent.
När jag tillträdde som ordförande var en av mina målsättningar att förbättra lärarnas löneutveckling. När jag är ute och träffar lärare berättar de ofta samstämmigt att deras arbete upplevs som viktigt och stimulerande, men att lönesättningen inte står i relation till ansvar och utbildning. Jag delar den uppfattningen fullt ut. Det finns inget finare än att arbeta med att ge barn färdigheter och kunskaper för resten av livet. Lärarnas ställning och status behöver därför stärkas.
Skolforskning visar att lärarens ämneskunskaper, pedagogiska förmåga och personliga engagemang är en av nyckelfaktorerna för att höja elevernas kunskaper. Att ge alla elever möjlighet att varje dag möta en riktigt god pedagog som har förmåga att entusiasmera till lärande och kreativitet är avgörande för deras utveckling. Men då krävs det motiverade lärare som upplever att deras yrke och profession lönesätts på ett rättvist sätt.
I Kalmar kommun bestämde vi oss för att bryta trenden och att prioritera lärarnas löner. Kommunfullmäktige avsatte en extra pott för lokal lönebildning som bland annat skulle gå till höjda lärarlöner.
I förra veckan kom vi överens med lärarnas fackliga organisationer. Från april månad höjs lönerna med totalt 3,54 procent för lärargrupperna. Löneförhandlingen innebär att kommunen ger över två procent mer än det nationella huvudavtalet, som ska ge 1,5 procent. För genomsnittsläraren innebär det 864 kronor extra i månaden. Det är 500 kronor extra per lärare utöver det nationella avtalet. Snittlönen för en 4–9 lärare ökar med 1 112 kronor. Det motsvarar en lönehöjning på 4,27 procent.
Med det här avtalet kan jag med gott samvete säga att kommunen prioriterar lärarlönerna. Samtidigt ser jag inte lönesatsningen enbart som en insats för att öka läraryrkets attraktivitet, utan framför allt som ett sätt att öka måluppfyllelsen. Mitt mål är att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Jag är övertygad att årets avtal ökar lärarnas motivation och sätter kraft bakom den politiska ambitionen att skapa en skola med förbättrade resultat.
Jag hoppas att fler kommuner följer Kalmars exempel och ser till att årets lokala lönerörelse blir startskottet för att belöna goda prestationer. Min uppfattning är att bra lärare ska ha bra betalt.
JONAS HELLBERG (S)
ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun






