Riksåklagarens beslut sänder signalen att det är ok att kasta fimpar och annat småskräp även i redan nedskräpade miljöer. Det är en signal som motverkar vårt viktiga arbete – att långsiktigt ändra människors attityder och beteende för att på så sätt minska nedskräpningen.

Antalet fimpar som kastas på våra gator och torg ökar alarmerande. Förra året kastades mer än en miljard fimpar i Sverige – att jämföra med år 2005 då det kastades 750 miljoner fimpar. Det visar de Sifo-undersökningar, som Håll Sverige Rent har tagit fram.

Att undanta den giftiga fimpen, och andra typer av mycket vanligt småskräp som exempelvis tuggummin, från polisens nya möjlighet att utfärda ordningsbot för nedskräpning är enligt Håll Sverige Rent ett stort misstag. Signalen som skickas ut till den svenska befolkningen är att det är ok för rökaren att kasta sina fimpar hursomhelst – trots drivor med fimpar i våra rännstenar och på våra trottoarer. Enligt de skräpmätningar som Håll Sverige Rent genomfört i samarbete med ett antal av Sveriges kommuner och Statistiska Centralbyrån utgör fimpen 60 procent av allt skräp.

Vi kan hålla med om att det kan bli ohållbart om polisen känner sig tvungen att bötfälla någon som kastar en äppelskrott eller något annat litet skräp i en buske. Men att jämföra cigarettfimpar med äppelskrott och bussbiljetter tycker vi leder helt fel och motverkar syftet med den nya lagstiftningen. Signalen som skickas ut blir att det är ok att fimpa på gatan eller spotta ut tuggummit på trottoaren. Det kostar för övrigt cirka 25 kronor att städa bort ett fastkletat tuggummi från en gångyta.

Vi tycker att det är oerhört viktigt att samhället tydligt markerar att det är fel att skräpa ner, inte minst eftersom det då finns ökade möjligheter att nå fram med attitydpåverkande kampanjer.

Det är när individen väljer att inte skräpa ner av egen fri vilja som problemet med nedskräpning kommer att minska, och den långsikta verkan kan uppnås. Att då skicka signalen att det är ok att kasta fimpar, tuggummin och annat vanligt småskräp motverkar kampen mot skräpet – ett arbete som regeringen prioriterar.

I regeringens förarbeten till den nya straffbestämmelsen nedskräpningsförseelse resonerar regeringen kring vilken typ av nedskräpning som ska leda till penningböter. Solklara fall av nedskräpning där polisen ska kunna skriva ut böter och där Riksåklagaren också utfärdat föreskrifter är små mängder bortslängda snabbmatsförpackningar, glas- och plastflaskor och engångsgrillar. Att kasta ett litet oansenligt skräp ska dock betraktas som ringa, och därmed falla utanför det straffbara området. Men enstaka föremål som kastas på väl synliga platser och som kan ses som en del av en allvarlig allmän nedskräpning ska inte betraktas som en ringa gärning.

Att inte betrakta 1 miljard fimpar som en allvarlig allmän nedskräpning är märkligt och enligt vår mening en felaktig tolkning av regeringens förarbeten till den nya bestämmelsen. Vi kräver att Riksåklagaren ser över sina nya föreskrifter om ordningsbot för nedskräpningsförseelse.

JOAKIM BRODAHL

kampanjledare Stiftelsen Håll Sverige Rent