Skolinspektionen utreder för tillfället vad som verkar vara allvarliga brister i ett antal fristående skolor, bland dessa de i medierna uppmärksammade Edicon-skolorna. Ett annat exempel är Internationella skolan för rättvisa och fred där Skolinspektionen i slutet av förra året fattade beslut om att dra in tillståndet. Beslutet är överklagat och ligger nu i förvaltningsrätten.
Utredningarna rör flera brister, i Edicons fall, till exempel frågor om lämpligheten hos och vilket inflytande ledande personer har i skolan. I en annan aktuell skolkoncern är ekonomin körd i botten vilket riskerar gå ut över kvaliteten i undervisningen. Flera beslut kommer inom kort. I ytterligare ett annat fall fokuserar utredningen på skolans värdegrund och om den kan garantera en trygg miljö för alla elever.
Skolinspektionen har funnits i drygt två år och successivt utvecklat sina tillsynsmetoder. Utgångspunkten har varit att vi ska arbeta med samma metoder oavsett huvudman för skolan. Fokus ska ligga på utbildningen och kunskaperna, den pedagogiska ledningen, enskild elevs rätt och värdegrunden i skolan. Vi har nu kompletterat vårt underlag inför tillsynen med omfattande enkäter med föräldrar, elever och medarbetare i skolan. Detta material används för första gången under vårens inspektioner.
Utvecklingen på friskolemarknaden de senaste 20 åren är vid det här laget välkänd. Det som startade som ett sätt att ge utrymme för alternativ pedagogik och att bevara byskolor har utvecklat sig just till en skolmarknad där, precis som för annan affärsverksamhet, vinsterna har kommit mer i fokus.
Kvaliteten i de kommunala skolorna skyddas av ett dubbelt kontrollsystem. Dels av kommunens politiska nivå och egna förvaltning som har insyn och ansvar för verksamheterna, dels av den statliga tillsyn som Skolinspektionen står för. Det bör bidra till en viss garanterad kvalitetsnivå, även om det inte alltid gör det. Ett sådant exempel är den skola i Kävlinge som föräldrar krävde skulle tvångsförvaltas.
När det gäller de fristående skolorna finns inte den kommunala skyddsmuren. Kontrollsystemet har bara en nivå. Här vilar hela ansvaret på Skolinspektionen, genom tillståndsgivning och tillsyn. Utöver de allmänna kvalitetsproblem som finns i skolorna finns också inom de fristående skolorna ibland andra typer av brister i verksamheten, exempelvis med ekonomisk/finansiella förtecken eller till och med brottslighet.
Vår erfarenhet av, och den senaste tidens diskussioner om, fristående skolor pekar på behov av såväl andra verktyg som en ökad medvetenhet hos oss själva. Därmed inte sagt att det finns problem i alla fristående skolor. Eller att problem inte skulle finnas i de kommunala skolorna.
De verktyg som behövs kan vara sådana som förmår fånga upp såväl problem som kan ha med finansiering/ekonomi att göra, som problem som har med huvudmännens lämplighet att driva verksamhet för barn att göra.
När det gäller vår egen ökade medvetenhet handlar det till exempel om att snabbt reagera på signaler som kommer in till oss. I fallet Edicon fanns till exempel en anmälan om bristande kvalitet i undervisningen från 2008 där vi fattade beslut 2009. Beslutet stannade vid att vi inte fann stora brister. Möjligen skulle vi, om vi använt andra metoder, kunnat påvisa andra brister i verksamheten, till exempel sådana som handlade om huvudmannens lämplighet.
De verktyg som behövs kan vara sådana som används vid direkt revision av skolorna. När det till exempel gäller bidragen till skolorna krävs kontroll av att de bidrag som betalas ut faktiskt också stämmer med de verkliga elevantalen i skolorna. Det finns uppgifter om att det inom detta område förekommer fusk. Här har kommunerna som betalar ut bidragen ett ansvar. Detta är frågor som behöver utredas och där det kan behövas skarpare kontrollmöjligheter, inte nödvändigtvis i händerna på Skolinspektionen. Men rutiner måste finnas så att Skolinspektionen får kännedom om sådan information.
Det kan också, som tidigare sagts, handla om de frågor som diskuterats den senaste tiden om övervinster, vandel hos ansvariga i ledning och huvudman med flera områden. Utbildningsministern har redan aviserat förändringar inom några av dessa områden. En utredning ska tillsättas.
De fristående skolorna blir nu en integrerad del av det svenska skolväsendet i och med den nya skollagen. Det är ur många synvinklar bra, men det kan behövas ytterligare insatser för att samhällets kontroll ska kunna bli mer effektiv.
Utgångspunkten för Skolinspektionens insatser är en god utbildning i en trygg miljö. För att också kunna leva upp till en kontroll som understödjer ett sådant mål behöver nu våra verktyg utvecklas. Med rätt verktyg och rätt resurser är vi beredda att axla det ansvaret.
ANN-MARIE BEGLER
generaldirektör Skolinspektionen
MARIE-HÉLÈNE AHNBORG
inspektionsdirektör Skolinspektionen
