På uppdrag av Sveriges regering har Forum för levande historia sedan 2004 årligen delat ut Per Anger-priset för att gynna humanistiska och demokratifrämjande insatser. Legationssekreterare Per Anger var den som initierade arbetet i Budapest med att rädda så många som möjligt undan förföljelse och avrättningar i det nazistockuperade Ungern under andra världskriget.

Sapiyat Magomedova tilldelas 2012 års Per Anger-pris med motiveringen: ”för sitt modiga och riskfyllda arbete som advokat och som orädd försvarare av mänskliga rättigheter i en våldsam och hotfull miljö”.

I en region där hedersmord, barnäktenskap och ”brudkidnappning” är vanligt förekommande och där kvinnors utsatthet inte diskuteras är Sapiyat Magomedovas arbete särskilt angeläget och riskfyllt. När hon förra året representerade en 13-årig flicka som kidnappats och våldtagits av fem unga män, där två av de misstänkta var söner till poliser, blev Sapiyat en framträdande försvarare av kvinnors rättigheter i Dagestan. Därmed ökade hoten mot henne, och det är med tydlig risk för sitt eget liv som hon fortsätter sitt arbete.

Att människorättsarbete är förknippat med stora risker visar situationen för många av tidigare års Per Anger-pristagare. 2006 tilldelades Ales Bialiatski, ledare för den vitryska människorättsorganisationen Viasna, Per Anger-priset för sin orädda kamp för de mänskliga rättigheterna. 2011 fängslades han och dömdes till 4,5 års fängelse för påstått skattebrott. Det råder inget tvivel om att det var hans människorättsarbete som var den egentliga anledningen.

På sistone har de vitryska myndigheterna isolerat Bialiatski från medfångarna och gradvis begränsat familjens kontaktmöjligheter. Ales Bialiatski har länge vetat vilka risker han tar. Sedan han var med och startade Viasna 1996 har han gripits mer än 20 gånger. Vid ett av dessa tillfällen utsattes han för fysiskt våld och fängslades för att han delade ut den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

2009 års pristagare Brahim Dahane från Västsahara fick inte resa till Sverige för att ta emot utmärkelsen för att ha riskerat sitt liv i sin fredliga kamp för mänskliga rättigheter i Västsahara. I samband med offentliggörandet fängslades han av marockanska myndigheter tillsammans med sex andra västsahariska människorättsförsvarare.

Först förra året, efter ett och ett halvt år i fängelse, frigavs Dahane. Trots hoten fortsätter han sitt människorättsarbete. ”De kan sätta mig i fängelse men de kan inte tysta mig”, sade han vid sitt försenade besök i Sverige förra året.

Inte heller iranska Narges Mohammadi som utsågs till 2011 års Per Anger-pristagare tilläts resa till Sverige. Strax före offentliggörandet dömdes Mohammadi till elva års fängelse på grund av sin modiga och osjälviska kamp för mänskliga rättigheter och kvinnors frihet i sitt hemland. Bland annat har hon stridit för fria val och avskaffandet av dödsstraffet mot barn, trots iranska statens upprepade grova kränkningar av hennes frihet och säkerhet.

Prisutdelningen skedde i hennes frånvaro. En tom stol symboliserade den frånvarande fängslade iranska människorättsförsvararen. Trots dålig hälsa och fängelsevistelse fortsätter hon arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i Iran.

Årets Per Anger-pristagare Sapiyat Magomedova, som nominerats av Civil Rights Defenders, uppvisar samma styrka och mod. Magomedova har drivit och vunnit till synes omöjliga rättsfall och är en av de starkaste rösterna för mänskliga rättigheter i norra Kaukasus.

Om några veckor väntas 33-åriga Sapiyat Magomedova besöka MR-dagarna i Göteborg för att ta emot årets pris – om hon tillåts lämna landet.

Sapiyat Magomedova, Ales Bialiatski och andra Per Anger-pristagare bidrar till att öka medvetenheten om de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen genom att dokumentera kränkningar och bekämpa straffrihet. På sikt bidrar detta också till en positiv demokratisk utveckling. Tack vare deras engagemang, modiga och osjälviska arbete lyfts känsliga ämnen till ytan i samhällen där rättsstaten är svag.

Dessa förebilder är bara några av många exempel på människor som tar stora risker för att försvara sina medmänniskors grundläggande rättigheter. Det är därför viktigt att vi synliggör och stödjer deras arbete på alla sätt vi kan. Grova människorättskränkningar är ett lika akut problem i dag som på Per Angers tid och dessa modiga människors kamp är också vår kamp.

ESKIL FRANCK

överintendent, Forum för levande historia

MARIE GREFBERG

projektledare, Forum för levande historia

ROBERT HÅRDH

chef, Civil Rights Defenders

JOANNA KUROSZ

programansvarig Östeuropa och Centralasien, Civil Rights Defenders