I decennier har politiska beslutsfattare och flera regeringar delat in oss svenska medborgare i termer av utanförskap och innanförskap. Förortsborna anses till stor del vara ”fast i utanförskap”. Det är ett förhållningssätt som fastställer att några av oss skulle utgöra en statisk marknad utan möjlighet till någon typ av tillväxt. Detta synsätt får inte leda till att Sverige missar en fantastisk möjlighet:
Talet om fattigdom i svenska förorter är vulgärt och ett hån mot de cirka två miljarder människor som lever i absolut fattigdom enligt FN:s definition.
Madeleine Opira och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist
En ny gränsöverskridande identitet har formats i våra svenska förorter. Ett viktigt och intressant exempel på globaliseringens effekt på nationalstaten, som kan ge Sverige fördelar och exportmöjligheter.
Global-lokala kulturer börjar växa fram i urbana miljöer i allt fler länder. Det innebär att konsumenter blir mottagliga för ännu bredare utbud av tjänster och varor. Sättet att göra affärer påverkas också. De avgörande faktorerna blir i allt mindre utsträckning kön, ålder eller etnicitet. Dessa blir mindre relevanta i en värld där den mänskliga identiteten förändras. Gamla föreställningar, som till exempel att homogena ideal innebär affärsmöjligheter, upphör att gälla.
I denna internationella trend har många länder och städer behov av vägledning – goda exempel att följa. De behöver nya samhällsmodeller att studera och importera. Vi kan i Sverige erbjuda detta redan idag eftersom vi har välutvecklade lokala-globala kulturer och identiteter i förorter som Fisksätra, Botkyrka, Bergsjön och Rosengård.
Här sker sedan länge gränsöverskridande möten varje dag. Människor lever tillsammans genom att åsidosätta mentala barriärer som etnicitet, religiös tillhörighet eller val av livsåskådning. Denna typ av interaktion existerar inte i Brixton, Harlem eller China Town. I våra svenska förorter är den i princip norm.
Nu kanske någon invänder och menar att våra förorter präglas av sociala och ekonomiska utmaningar. Men utvecklingen i Sveriges förorter bör ses ur ett globalt perspektiv.
Ta till exempel hur det talas om fattigdom i svenska förorter utan vidare analys eller nyansering. Det är vulgärt och ett hån mot de cirka två miljarder människor som lever i absolut fattigdom enligt FN:s definition.
Tittar vi istället på de tillgångar som de relativt fattiga i förorten har, blir bilden kanske en annan. Många unga har prylar som i ett globalt perspektiv skulle ses som lyx. Laptops, mobiltelefoner, ett stort antal klädesplagg etcetera. Flertalet reser också. Och de har tillgång till fri utbildning, tandvård och sjukvård som kostar väldigt mycket pengar i andra delar av världen.
Ofta lyfts arbetslösheten i förorterna fram som ett oöverstigligt problem. Statistiskt sett är det över 80 procent i förorterna som arbetar. Det är drygt 12 procent färre än i övriga landet. De som inte har avlönade arbeten utgör dessutom en intressant resursbank som redan idag är mycket kompetent, och som skulle kunna tillföra ett mervärde till arbetslivet genom bland annat matchning av utbildningar efter behov. Särskilt inför den kommande generationsväxlingen. Vidare kan man konstatera att entreprenörskapet i den svenska förorten är starkt redan idag, och kommer sannolikt att växa sig ännu starkare.
Internet, som är en global frizon, bidrar till att förändringar på den globala affärsarenan sker i en rasande takt. Det finns risk för att Sverige halkar efter då förändringsbenägenheten på den nationella arenan är svag. Om man accepterar tesen att framtidens affärer kommer att utgå ifrån en utvidgad mental karta, så är den svenska förorten sannolikt full med människor som kommer att vara med och staka ut den kartan.
Själva bostäderna i förorterna utmålas ofta som rena slumområden. Det finns upprustningsbehov men i ett internationellt perspektiv utklassar dessa bostadsområden många länders motsvarigheter. Stadsplaneringen i våra förorter, med mycket grönområden och lekplatser samt närheten till bra infrastruktur, ger en god utgångspunkt för utvecklingsarbete vad gäller den byggda miljön.
Den svenska förorten är således en tillväxtmodell av vår globala framtid. Här finns en unik möjlighet att bygga vidare och skapa nya lösningar och modeller för samhälle och näringsliv. Dessa kan bli till stor nytta för hela landet till exempel genom ökad konkurrenskraft för svenska företag och helt nya verksamheter med intressanta exportmöjligheter inom urban utveckling.
Det är dags att regeringen skapar ett ny politisk modell för att ta tillvara denna unika tillväxtmöjlighet. Om ni, liksom vi, menar allvar med progressivt, preventivt, ansvarstagande, affärsmässigt och inkluderande ledarskap.
MADELEINE OPIRA
grundare tankesmedjan A Million Minds – för tänkare från och för miljonprogrammen
ULLA-BRITT FRÄJDIN-HELLQVIST
affärsrådgivare Fräjdin & Hellqvist AB
