Förmår djupt troende skapa balans i Halal-tv?

Joakim Sandberg iklär sig rollen som yttrandefrihetsmartyr när valet av programledare för Halal-tv ifrågasätts. Det är oroande att Sandberg inte inser skillnaden mellan att låta representanter för olika uppfattningar komma till tals och att låta dem leda program.

En av de grundläggande uppgifterna för seriös journalistik – det gäller i högsta grad public service – är att vara en kritisk motvikt till politiska och reli­giösa grupper. Den kritiska rösten kan komma före, vara en del av eller följa efter programmet, men ändå som en del av programserien.

Var kommer den kritiska mot­vikten i Halal-tv in när programmet leds av tre djupt troende muslimer?

Om SVT i en strävan att spegla mångfalden i landet vill ge alla en möjlighet att komma till tals utan kritisk motvikt, borde det innebära att vi kan vänta oss program ledda av partiledare eller reli­giösa företrädare som Ulf Ekman, Åke Green eller en ortodox rabbin. Jag betvivlar att Sandberg och SVT har sådana planer.

Det är inför islam som om­dömet grumlas. SVT verkar tro att islam är en etnicitet, inte en religion, och därför uppfattar Sandberg kravet på ett kritiskt perspektiv som uttryck för intolerans.

Vidare ondgör sig Sandberg över att programmet inte har getts en chans och försöker undvika det som kritiken gällde. Ingen har kritiserat programmet utan endast de som ska representera public service.

Tre djupt religiösa personer, varav en tidigare förordat stening vid otrohet och inte vill skaka hand med män, ska leda åtta program i SVT. I vanliga fall när någon inte vill ta någon i hand, och motiverar det med att personen tillhör en etnicitet, kön eller sexuell läggning, brukar det kallas diskriminering.

Men nu är det islam som anges som förklaring och då är det inte bara acceptabelt utan ett uttryck för mångfald.

Samma sharia, som en av programledarna kallar den goda moralen, var motivet för de islamistiska ledare som stenade den 13-åriga flickan Aisha Ibrahim Duholow till döds i Somalia. Hennes brott var att hon ville anmäla att hon utsatts för gruppvåldtäkt.

Vem ställer de kritiska frågorna i Halal-tv när programledarnas ”muslimska” världsuppfattning vädras?

SVT tror sig uppenbarligen veta hur en ”riktig” muslim förhåller sig till världen och ser ut. Som kvinna bör man vara beslöjad, sätta islam i första rummet och förorda könssegregation och stening vid otrohet.

Det säger mer om redaktionens syn på den muslimska delen av den svenska befolkningen än om den verklighet som råder för de flesta andra som bor i Sverige.

SVT har poängterat att programledarna är människor som alla vi andra, som äter, sover och går. Jag tror nog att de flesta har kläm på att även djupt troende – också anhängarna till Livets ord – gör sådant.

Det är nog bara Joakim Sandberg och redaktionen bakom Halal-tv som tycker detta är exotiskt och fascinerande.

SVT har gjort en stor affär av att presentera kvinnorna i egenskap av att vara religiösa. Viktigare i sammanhanget är väl att de som programledare borde vara professionella och kunniga journalister?

Dilsa Demirbag-Sten, journalist och författare