Foto: Lars Pehrson
Ryttaren Rolf-Göran Bengtsson – rankad världsetta i hoppning - fick i dagarna Jerringpriset. Genast tog en intensiv debatt om priset fart. En debatt där ridsporten påstås inte vara någon ”riktig sport” eftersom det ändå är ”hästen som gör jobbet”.Om Sverige vill fortsätta att ligga i framkant både då det gäller tävlingsframgångar, brett tillgänglig hobbyridning, djurskydd samt de nya hästbaserade verksamhetsområden som är under framväxt, behöver vi kvalificerad forskning för att bättre förstå den positiva roll hästen spelar.
21 forskare
Debatten har tydliggjort att synen på ridsport i Sverige inte sällan bygger på okunskap, fördomar och stereotypa föreställningar om både djur, idrott och kön.
Ridsport och prestationer på tävlingsbanan utgör dock bara en liten del av de många verksamheter där häst och människa interagerar. Ända sedan 1950-talet har hästen använts inom fysioterapi och rehabilitering. I dag är en mängd professionella arenor under utveckling, där hästen agerar som medhjälpare och katalysator: inom socialt arbete, psykoterapi, ledarskaps- och coachutbildningar. Inom såväl vården som friskvården spelar hästen alltså en viktig och alltmer komplex roll. Vi ser idag framväxten av en akademisk kunskap om hästens mångfacetterade funktion i samtiden. Samhälls- och humanioraforskare i Svenskt Nätverk för forskning om Människa och Häst, arbetar för att öka kunnigheten om hästen, dess betydelse för människan och dess roll i samhället.
Vi vet att barn och ungdomar mår bra av att umgås med hästar, att hästnäringen är landsbygdens snabbast expanderande näring, att antalet hästar i landet på ganska kort tid ökat så att de idag är lika många eller fler än de var vid 1800-talets slut. Moderniteten har länge förknippats med avhästning. Den bilden stämmer helt enkelt inte längre. Idag spelar hästen en allt viktigare roll i vårt samhälle.
Varje dag går tusentals barn i Sverige till ridskolan för att ta sin ridlektion eller för att umgås med djur och vänner. På ridskolan finns hästarna, också när man inte har förmånen att få rida. I stallet lär sig barn och ungdomar att ta ansvar och att vara lyhörda för andras behov. I samvaron med en häst går det inte att fuska, ge upp eller vara slarvig. Hästen är – i egenskap av att vara just häst - en mycket god fostrare av moral, karaktär, närvaro och personlig styrka vilket forskning visat på.
Sverige är känt för god ridning, god hästhållning och gott djurskydd. Om Sverige vill fortsätta att ligga i framkant både då det gäller tävlingsframgångar, brett tillgänglig hobbyridning, djurskydd samt de nya hästbaserade verksamhetsområden som är under framväxt, behöver vi kvalificerad forskning för att bättre förstå den positiva roll hästen spelar.
Forskning om interaktionen mellan häst och människa utifrån beprövad erfarenhet och nya teorier kan ytterligare utveckla nyttan av detta fantastiska djur som varit människans följeslagare och arbetsvän i tusentals år. Det är också angeläget med förmedling av de nya praktiker och kunskaper kring hästen som etableras och växer i nya i kulturella, pedagogiska, idrottsliga och hälsopolitiskt viktiga sammanhang.
Därför är det uppseendeväckande att det statliga stödet till forskningsfinansiären Stiftelsen Hästforskning dragits in. Det är ett beslut som går på tvärs mot utvecklingen inom hästnäringen och som skickar fel signaler till densamma. Vi tolkar även detta som okunskap hos de politiker och tjänstemän som har makt att påverka förutsättningarna för både hästnäringen och den hästrelaterade forskningen. Djurets roll i förhållande till människan är under omförhandling och omvärdering.
Nu måste politiker och andra beslutsfattare hänga med. Vi vill se ett slut på den systematiska undervärdering av ridsporten och den trivialisering av flickors och kvinnors (och mäns!) val att kommunicera och interagera med hästen, som råder när det handlar om att fördela möjligheter och pengar. Låt oss öka kunskapen om förskjutningen i relationen mellan hästen och människan och dess betydelse för ett friskare och mer välmående samhälle för såväl djur som människor. Återinför det statliga stödet till hästforskningen.
PETRA ANDERSSON
fil dr, praktisk filosofi, Göteborgs universitet
ULLA EKSTRÖM VION ESSEN
docent, idéhistoria, Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola
Undertecknare för Svenskt Nätverk för Forskning om Människa och Häst:
GUNILLA SILFVERBERG
professor i vårdetik, Ersta Sköndal högskola
SUSANNA HEDENBORG
professor i idrottsvetenskap och docent i ekonomisk historia, Malmö högskola
NINA NIKKU
docent, sociologi, Linköpings universitet
JONNA BORNEMARK
fil dr, filosofi, föreståndare för Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola
CAROLINA LUNDE
fil dr, psykologi, Göteborgs universitet
CHARLOTTE LUNDGREN
fil dr, kultur och kommunikation, Linköpings universitet
ULRIKA ALM BERGVALL
fil dr, etologi, SLU
ERIKA ANDERSSON CEDERHOLM
fil dr, sociologi, Lunds universitet
SUSANNE LUNDESJÖ
fil mag, adjunkt på Hippologenheten, SLU Uppsala
MARGARETA HÅKANSOM
med lic, leg sjukgymnast, Tillämpad IT, Göteborgs universitet
PIA TILLBERG
leg.sjukgymnast, IRT-Certifierad ridterapeut, Stiftelsen Hippocampus
GABRIELLA THORELL
huvudlärare i pedagogik, doktorand vid Nationella forskarskolan i Idrottsvetenskap, Ridskolan Strömsholm
CAROLINE SANTÉN
programansvarig Hippologprogrammet, Flyinge AB
MATILDA ALRIKSSON
studierektor hippologprogrammet, Wången Travsportens riksanläggning
ULRIKA BACKAN
lärare vid hipplogutbildningen, profil Islandshäst, Wången
MONA FALKENSSON
fil mag i pedagogik, hippolog, gymnasielärare på Sveriges Ridgymnasium i Svedala
BIRGITTA NORDLUND
fil kand, pedagogik, Ridskolan Strömsholm
MARI ZETTERQVIST BLOKHUIS
fil kand. pedagogik, ridlärare, forskare på samspelet mellan ryttare och häst
LENA DANIUS
fil lic och egen företagare inom hästnäringen
Samtliga är medlemmar i ”Svenskt Nätverk för Forskning om Människa och Häst”, som är en plattform där samhälls- och humanioraforskare från olika lärosäten gemensamt verkar för att de möjligheter som hästen erbjuder ska bli beforskade, förstärkta på vetenskaplig bas och kända i det omgivande samhället.
