Förbifart Stockholm är inte den allena saliggörande lösningen på Stockholms underdimensionerade infrastruktur. Men tillsammans med Citybanan och tvärbanorna är det en viktig länk i helheten för att få ett fungerande trafiksystem i och omkring Stockholm.
Planerna på Förbifarten innebär en politik för en hel och funktionell arbetsmarknad i Mälardalen som ger oss tillväxt och framtidstro.
Stockholm är idag ett tudelat län där fler kopplingar över Saltsjö-Mälarsnittet behövs. Förbifarten är viktig för att binda ihop länet.
Att stoppa utbyggnaden av trafiksystemet är inte att värna om miljön. Det är att bädda för en riktig trafikinfarkt i stockholmsregionen. Enligt beräkningar från Centrum för transport och KTH ökar trafiken så mycket fram till 2030 att prognoserna bryter samman med dagens vägnät.
Stockholm växer och kollektivtrafikbussar och varutransporter behöver också en fungerande väginfrastruktur. Redan idag innebär bristen på länkar mellan norra och södra länshalvan att tunga transporter tvingas ta långa omvägar, med ökad miljöbelastning som följd.
Vägverket tillåter inte längre tunga fordon på Essingeleden, ledens bärighet klarar inte fordon på över 60 ton. För fordon över 100 ton finns idag bara alternativet att köra över Eskilstuna/Västerås för att komma över Saltsjö-Mälarsnittet. En omväg på 25 mil för fordon som drar 10–15 liter/mil är knappast till fördel för miljön.
Förbifarten måste också värderas utifrån vilka fordon som kommer att nyttja vägarna. SL har som mål att alla bussar ska gå på förnyelsebart bränsle år 2025. De bedömer också i sina analyser att cirka 16000 resenärer skulle kunna åka buss över Förbifarten varje dag. I rusningstid motsvarar det en buss var sjätte minut i vardera riktningen.
KTH-forskarna Åkerman och Finnveden (Brännpunkt 24/4) varnar för överdriven teknikoptimism när det gäller nya drivmedel, men låt oss istället varna för överdriven pessimism. Forskningen att ta fram renare bilar har gått snabbt i flera decennier. Det finns idag en stor efterfrågan på miljövänliga alternativ och en mångfald av förslag – etanol, biogas, elbilar och laddhybrider för att nämna några.
Det handlar alltså inte om att hoppas på att en patentlösning ska dyka upp, utan om att en positiv utveckling över lång tid ska fortsätta. Varför skulle den plötsligt avstanna när klimatfrågan och miljömedvetenheten är större än någonsin bland företag, politiker och människor som vill leva miljövänligt?
ULLA HAMILTON (M)
Miljö- och trafikborgarråd i Stockholms stad
CHRISTER G WENNERHOLM (M)
Trafik- och planeringslandstingsråd i Stockholms läns landsting
DANIEL DRONJAK NORDQVIST (M)
Kommunstyrelsens ordförande i Huddinge
TORBJÖRN ROSDAHL (M)
Kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna
