Saila Quicklund

För barnen innebär det social isolering och bristande kunskaper i svenska.

Saila Quicklund

Flera utredningar pekar på att uttag av föräldrapenning för äldre barn försvårar nyanlända kvinnors deltagande i SFI-undervisning och försenar etablering på arbetsmarknaden.

I syfte att underlätta integrationen och uppnå ett snabbare inträde på arbetsmarknaden vill Moderatkvinnorna därför att regeringen ser över möjligheten att förändra föräldraförsäkringens regelverk för personer som kommer till Sverige från länder utanför EU och som har barn över tre år.

Den 1 december 2011 införde regeringen en reform av mottagandet för nyanlända invandrare, den så kallade etableringsreformen. Det är den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år. Syftet är att göra det lättare för nyanlända att bli delaktiga i samhället och reformen är därför tydligt inriktad på att den nyanlända snabbt ska lära sig svenska och etablera sig på arbetsmarknaden.

Integrationspolitiken har under lång tid fokuserat på omhändertagande, något som varken gynnat samhället eller individen. Sedan etableringsreformen har Arbetsförmedlingen samordningsansvaret för introduktionen av nyanlända invandrare. Därmed genomsyrar regeringens arbetslinje även integrationspolitiken.

Vi vet att nyckeln till lyckad integration och ökad jämställdhet är arbete och egen försörjning. Alltför många av dem som har flytt eller invandrat till Sverige har dock haft svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden.

För utrikes födda kvinnor är trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden särskilt höga. Kvinnor födda utanför Europa är den grupp som har lägst sysselsättningsgrad, knappt varannan var sysselsatt under fjärde kvartalet 2011. Vård av barn kan vara en förklaring till att det ser ut så.

När man tar ut föräldrapenning har man inte rätt till barnomsorg. Många kvinnor har således svårt att delta i undervisning i svenska (SFI) och andra insatser som kan underlätta etableringen på arbetsmarknaden.

Enligt de nuvarande reglerna ger ett barn som har fötts utomlands rätt till samma antal dagar med föräldrapenning oavsett vilken ålder barnet har vid invandring. För barn födda utomlands tilldelas föräldrapenningdagarna retroaktivt. Föräldraledigheten för flera barn kan dessutom tas ut efter varandra. Det medför att föräldrar som invandrar med flera barn ibland kan ta ut föräldrapenning under åtskilliga år.

Den 13 oktober 2011 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (den så kallade AKKA-utredningen). I utredningens uppdrag ingår att genomföra en kartläggning av nyanlända utrikes födda kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning.

Under det första året i Sverige tar 40 procent av de nyanlända kvinnorna ut föräldraförsäkring i så stor utsträckning att de inte kan delta i språkutbildning eller arbetsmarknadsinsatser. Utredningen visar att en förhållandevis stor grupp nyanlända kvinnor får försämrade möjligheter till etablering på arbetsmarknaden till följd av vård av äldre barn.

Eftersom en stor andel av de nyanlända mammorna bara får grundersättning – 180 kronor per dag – är deras genomsnittliga ersättning från föräldrapenningen mycket låg. Föräldrapenningen riskerar därmed att bli en kvinno- och fattigdomsfälla. Ett sätt att motverka detta är genom en generell begränsning för hur länge föräldrapenningen kan tas ut eller med en trappstegsmodell där antalet föräldrapenningdagar relateras till barnets ålder vid invandringen. Det är viktigt att poängtera att förändringen ska gälla uttag av föräldrapenning för äldre barn. Politiken ska naturligtvis inte försvåra för människor att ta hand om sina nyfödda barn.

Det nuvarande systemet har inte bara en tydlig inlåsningseffekt för just nyanlända kvinnor. För barnen, som går hemma och inte kommer in i barnomsorgen, innebär det också social isolering och bristande kunskaper i svenska. Barn ska ha samma förutsättningar. En av förskolans centrala uppgifter är att aktivt stödja barnens språkutveckling. Vi vet att språket är en förutsättning för att senare lyckas i skola och arbetsliv. Därför är det ytterst angeläget att barn deltar i förskolans pedagogiska verksamhet, och att de genom lek och lärande får möjlighet att utvecklas till starka, trygga och nyfikna individer.

För en lyckad integration krävs det att människor blir delaktiga i samhället. I den bemärkelsen är inträde på arbetsmarknaden fundamentalt. Därför vill vi nu att regeringen tar ytterligare steg för att minska utanförskapet.

SAILA QUICKLUND (M)

ordförande Moderatkvinnorna