Jag håller helt och hållet med Bergquist, Björeman och Lagerlöf om att vägvalet ska grunda sig på hur världen ser ut idag och inte på hur det var förr. Men har herrarna sovit de senaste 15–20 åren?
På gott och ont lever vi i en globaliserad värld. Vi är en del av den ”nya världen” och säkerhetspolitiken kan inte isoleras från helheten.
Frågan till svenska folket är inte om man ska svara ja eller nej till Nato. Frågan är om vi ska bygga vår framtida säkerhet på egen hand, och därmed bli en marginaliserad liten stat i norr till priset av 100 procent högre försvarskostnader (dagspriset för det gamla invasions/värnpliktsförsvaret) eller om vi ska fortsätta bygga gemensamt välstånd och gemensam säkerhet tillsammans med andra – och då är Nato det bästa alternativet.
En del av den efterlysta analysen måste vara att ta rätt på vad Nato är och ägnar sig åt i dag, något som herrarna inte gjort – jag rekommenderar www.nato.int.
Nato leds inte av en amerikansk general utan av Atlantrådet där alla 26 medlemmar representeras av en högst civil ambassadör med vetorätt.
Verksamheten består utöver fredsfrämjande uppgifter av behövliga utbildningsinsatser avseende demokrati, ledarskaps- och försvarsplaneringsfrågor i de nya medlemsländerna.
Av 25 EU-medlemmar är 22 Nato- medlemmar. Ett av de verkligt goda skälen att bli medlem i Nato är att kunna behålla en officerskompetens så att vi, om behov uppstår, kan bygga upp vårt nationella försvar.
Vi behöver kompetens på alla förbandsnivåer till och med den operativa och det kan vi inte upprätthålla på egen hand med dagens försvarsmakt. Utan medlemskap får vi inte ”skarpa” befattningar på den nivån och utan ”skarp” erfarenhet – ingen reell kompetens.
Blir vi mer beroende av USA som Nato-medlem? Hur beroende är inte redan hela vår samhällsekonomi av USA?
Björeman vet mycket väl att vårt flygvapen inte kan verka speciellt länge utan amerikanskt stöd. USA finns med överallt, vare sig vi vill eller inte.
Jag förde för några år sedan ett samtal med en av våra ledande försvarspolitiker från det tidigare regeringspartiet. Jag tyckte att det inte var smart att hängivet delta i Natos fredsfrämjande operationer och övningsverksamhet utan att samtidigt delta i den innersta beslutskretsen.
”Det kan jag hålla med om – men svenska folket är inte moget för det”, svarade vederbörande.
Det är dags att göra folket moget!
ULF HENRICSSON
Överste av första graden, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademin och med tre års erfarenhet av internationell tjänst.
