Mikael Damberg och Tommy Waidelich

Regeringen avstår från att investera i utbildning och kunskap.

Mikael Damberg och Tommy Waidelich

Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Ska svenska företag klara av att ständigt utvecklas måste deras anställda också kunna göra det. Det förutsätter breda investeringar i utbildning. Den kunskapsbaserade ekonomin börjar i en skola där alla barn lyckas.

Vi har sett fem år av försäm- rade resultat i skolan samtidigt som skillnaderna mellan olika skolor ökar. Elevernas sociala bakgrund spelar allt större roll för hur väl de lyckas i skolan. Vi vill få skolan på rätt kurs igen genom att sätta upp två ambitiösa mål.

Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grund- skolan. På vägen dit vill vi, till år 2020, halvera andelen elever i grundskolan som inte är behö- riga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program, från i dag 12 till 6 procent.

Ingen skola är bättre än kvali- teten på dess lärare. Därför kommer vi att fokusera på att höja undervisningens kvalitet genom att investera i lärarna. Rektorer, lärare och förskolans personal ska få möjlighet att ta del av den kompetensutveckling de behöver för att lyfta resultaten.

Vi formulerar också ett nytt mål för gymnasiekompetens. Risken för långtidsarbetslöshet är långt större bland de unga som inte har fullföljt gymnasiet och på en framtida arbetsmarknad kommer det bli allt svårare att klara sig utan gymnasieexamen.

Vårt mål är att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. På vägen dit vill vi, till år 2020, halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det, från i dag drygt 10 till 5 procent.

Alla EU-länder har inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020 satt upp ett mål om gymnasiekompetens. Regeringens målsättning är att andelen unga utan gymnasiekompetens ska minska från drygt 10 till under 10 procent på ett decennium. Det vill säga en minskning med mindre än en procentenhet. Så låga ambitioner har Sverige inte råd med.

För att kunna vända utvecklingen i gymnasiet där närmare en fjärdedel av eleverna inte fullföljt utbildningen inom fyra år investerar vi i gymnasieskolan. När regeringen gör en kraftig nedskärning på gymnasieskolan om 675 miljoner kronor för 2012 så investerar vi lika mycket och gör därtill en satsning på lärarnas kompetensutveckling.

Vi nöjer oss inte med två ambitiösa mål för skolan. Vi har även satt ett tydligt mål för högre utbildning. Vi delar nämligen Globaliseringsrådets bedömning att på svensk arbetsmarknad kommer en växande andel av jobben att kräva en högre utbildning Därför accepterar vi inte rege- ringens neddragningar av antalet högskoleplatser utan föreslår en långsiktig utbyggnad kombinerad med en kvalitetssatsning och utökade praktikmöjligheter.

Vårt mål är att hälften av 30–34-åringarna ska ha genomgått en minst 2-årig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) år 2020. Det innebär en ökning från knappt 44 till 50 procent. Andelen yrkesverksamma som återkommer till högskolan för att vidareutbilda sig bör också öka.

Regeringens mål för Sverige är att andelen 30–34-åringar med högre utbildning ska vara 40–45 procent år 2020. Den svenska regeringens målsättning är således att utvecklingen helt ska stå still, eller gå bakåt, de närmaste tio åren. Det är uppenbart att Sverige har allt för låga ambi- tioner för den högre utbildningen. Andra länder går i precis motsatt riktning och tio OECD-länder har redan i dag en större andel högskoleutbildade i åldern 25–34 år än Sverige.

Regeringens kraftiga neddragningar på antalet högskoleplatser riskerar Sveriges framtida konkurrenskraft. Vi väljer i stället att investera i fler studieplatser inom såväl yrkeshögskola som högskola.

Med de låga utbildningspolitiska mål som regeringen har är det begripligt, men inte försvarbart, att regeringen avstår från att investera i utbildning och kunskap som bygger Sverige starkt för att i stället prioritera sänkt krogmoms. Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildnings- nivå i hela befolkningen.

MIKAEL DAMBERG (S)

utbildningspolitisk talesperson

TOMMY WAIDELICH (S)

ekonomiskpolitisk talesperson