Innan de sista kommunsammanslagningarna genomfördes 1974 fanns det i Sverige 1000 kommuner. Antalet förtroendevalda och uppdrag minskade i och med reformen drastiskt, från 105 000 ordinarie uppdrag 1968 till ungefär 42 000 år 1974. Även nu på senare år ser vi en negativ trend med allt färre förtroendevalda och uppdrag, trots att befolkningsmängden ökar snabbt. Bara mellan åren 2007 och 2011 minskade antalet förtroendevalda i landets kommuner med 1 000 personer. Det finns dessutom problem om vi ser inom gruppen av förtroendevalda, till exempel är kvinnor kraftigt underrepresenterade i allmänhet och på ledande positioner i synnerhet.
Medborgarförslagsrätten är den enskildes rätt att bli hörd och tagen på allvar.
Tobias Smedberg och Lars Jonsson
Avståndet mellan de förtroendevalda och väljarna har alltså ökat, samtidigt som antalet partiengagerade och förtroendevalda uppdrag minskat. Parallellt med denna förändring har också kommunernas ansvar för att genomföra nationell välfärdspolitik ökat, med en mer omfattande och mer komplex kommunal verksamhet som följd. Utvecklingen har utan tvekan skapat utmaningar när det gäller den lokala demokratins funktionssätt.
Idag finns runt om i landets kommuner en uppsjö av projekt som syftar till att fördjupa demokratin genom att engagera och involvera medborgarna mer i det lokala beslutsfattandet. Mot denna bakgrund framstår det som märkligt att var fjärde kommun svarar att de inte har infört rätten till medborgarförslag. Tre av fyra av över 250 granskade kommuner uppger dock att de antingen redan har infört, eller är i begrepp att införa, rätten för medborgarna att lämna in medborgarförslag. Och medborgarna skickar in förslag. I hälften av de granskade kommunerna som uppger att de har medborgarförslagsrätt så har det lämnats in över tio medborgarförslag det senaste året. I en tredjedel av kommunerna har det lämnats in 20 förslag eller fler.
I undersökningen har kommunerna själva fått ange om de har infört medborgarförslagsrätt och de som inte har gjort detta har även fått ange varför. Det är inte som vi trodde på förhand byråkrati eller bristande intresse från medborgarna som är den främsta anledningen till att medborgarförslagssystemet ratas. Det är istället att kommunerna anser sig ha andra alternativ till medborgarinflytande. De vanligaste alternativen till medborgarförslagsrätt är e-petitioner och medborgardialoger. Båda dessa modeller har arbetats fram och utvecklas fortfarande genom organisationen Sveriges Kommuner och Landsting.
Medborgardialoger och e-petitioner är viktiga initiativ för att inspirera kommuninvånare till delaktighet, men de kan inte jämföras med medborgarförslagsrätten. En e-petition är att likna vid en av kommunen administrerad elektronisk anslagstavla, där medborgarna kan yttra sina åsikter. Åsikterna som yttras där förpliktigar dock inte kommunens förtroendevalda politiker att ta ställning. Politikerna kan om de så önskar gå vidare med ett förslag, men kan lika gärna ignorera det helt och hållet.
Ett medborgarförslag behandlas däremot i regel nästintill likvärdigt med politikernas egna förslag. Medborgaren ges rätten att ge ett tydligt förslag och har ofta även rätt att argumentera för sitt förslag i kommunens högsta beslutande organ. Besluten fattas fortfarande av politikerna men dessa tvingas genom medborgarförslagen att ta invånarnas åsikter på allvar och bifalla eller avslå förslaget. Det gör att medborgaren får tydliga besked och det synliggör också åsiktsskillnader i de parlamentariska församlingarna. Processen visar att politik spelar roll.
Medborgarförslagsrätten har en särstatus genom att den regleras i kommunallagen, och är ett skarpt demokratiskt verktyg. Det är inte tvingande för kommunerna att erbjuda denna möjlighet till inflytande, men i de kommuner som valt att göra detta ges medborgaren rätt att lämna in förslag som måste behandlas av kommunfullmäktige.
Det är inget fel med e-petitioner och medborgardialoger, men den enskildes rätt att komplettera den representativa demokratin mellan valåren måste också kunna ges en större tyngd än så. Som kommunikationsföretag påminns vi ofta om hur den enskildes eller de ekonomiskt resurssvagas röster får svårt att nå fram till beslutsrummen. Medborgarförslagsrätten är den enskildes rätt att bli hörd och tagen på allvar. Det hoppas vi att den sista fjärdedelen av landets kommuner också ser fördelen med. Medborgarförslagsrätt är ett viktigt redskap för att utveckla den kommunala demokratin bör införas alla landets kommuner.
TOBIAS SMEDBERG
LARS JONSSON
grundare till den värderingsdrivna pr-byrån Agenda PR
