Lars Beckman och Ulf Berg

Ska nollvisionen tas på allvar så ska vi arbeta för fler trafiksäkerhetshöjande åtgärder, inte färre.

Lars Beckman och Ulf Berg

Det är i tider som dessa med snökaos och trafikkaos som miljöpartiets krav på ett nationellt dubbdäcksförbud prövas mot verkligheten. Sverige är ett land med kallt klimat och har ett antal dagar per år med snöstorm och blixthalka. Det är helt normalt men ändå verkar vintern komma lika överraskande varje år.

Vi har en god tradition i Sverige om att värna trafiksäkerheten och genom årens lopp har vi förbättrat möjligheterna till en trafiksäker miljö tack vare ny teknik, som hjälper oss som förare att klara av en allvarlig situation. Några tekniska innovationer som har utvecklats genom årens lopp; dubbdäck, krockkuddar, bilbälten, 4-hjulsdrift, automatiska antisladdsystem. Det vore ett brott mot denna tradition att börja avveckla den teknik och utrustning som hjälper oss att förebygga olyckor och dödsfall i trafiken.

Sverige har ett ambitiöst mål som förpliktar. Nollvisionen är riksdagens mål som innebär att inte några dödsolyckor ska ske i trafiken i Sverige men trots att Miljöpartiet ställt sig bakom det målet så vill man införa ett nationellt dubbdäcksförbud. Det man vet är att det är 40 procent större risk att man omkommer i en trafikolycka med dubbfria däck istället för dubbdäck enligt en undersökning från Trafikverket där man granskat faktiska dödsolyckor.

Miljöpartiet driver ett nationellt dubbdäcksförbud eftersom partiet anser att det skulle minska den negativa hälsopåverkan från partiklar som man menar finns men det stämmer inte med verkligheten.

Riksdagens utredningstjänst har på vårt uppdrag svarat på frågan om det finns några positiva hälsoeffekter av ett dubbdäcksförbud och de skriver: ”I Oslo har stadsmiljön undersökts. Minskad användning av dubbdäck minskar mängden utsläppta partiklar, och förbättrar luftkvaliteten (ceteris paribus). Men det finns ännu inga studier som visar om just den minskning av dubbdäcksanvändning och därmed utsläpp av partiklar som sker via avgifter och förbud, har mätbara positiva hälsoeffekter. Det är svårt att särskilja effekterna från just dubbdäcksanvändning från andra källor som genererar samma typ och storlek på partiklar.”

Slutsatsen som måste dras är att man vet att dödligheten ökar med 40 procent i trafikolyckor när bilister använder dubbfria däck men att det inte på något sätt är klarlagt att det finns positiva mätbara hälsoeffekter av dubbdäcksförbud eller dubbdäcksavgifter.

I en tv-debatt nyligen så ansåg miljöpartisten Karin Svensson Smith att bilister skulle välja att åka tunnelbana istället men det man med säkerhet vet är att just i tunnelbanan finns det partiklar som verkligen är hälsovådliga. Svensson Smith menade också att taxi skulle få ha dubbdäck så att man skulle kunna åka säkert med taxi till jobbet istället för att köra med dubbdäck på den egna bilen men hur många skulle ha råd med det? Den ensamstående mamman som vill åka säkert med dubbdäck ska hindras från det men den som har råd att åka taxi ska få åka säkert? Det vore helt orimligt.

Frågan om dubbdäck eller inte är en fråga för trafiksäkerheten i hela Sverige och menar vi allvar med nollvisionen så ska vi arbeta för fler trafiksäkerhetshöjande åtgärder istället och inte det motsatta.

LARS BECKMAN (M)

riksdagsledamot Gävleborg

ULF BERG (M)

riksdagsledamot Dalarna