Internationellt sett ligger Sverige långt fram när det gäller andelen internetanvändare, men fortfarande är det 1,5 miljoner vuxna som inte använder nätet. Stiftelsen .SE:s rapport Äldre svenskar och Internet, som publiceras i dag, visar att 1,3 miljoner av de som inte använder Internet är över 50 år. Två av tre av dem uppger att de redan har telefon, radio, tv och dagstidning och är nöjda med det. De saknar helt enkelt intresse för Internet. Att tekniken är krånglig att använda är ett annat skäl. Att det är för dyrt tycker drygt en av tio.

Men internet har en självklar roll i dagens samhälle. Den som vill vara del av samhällsdebatten, bidra med inlägg och ge svar på tal, hamnar i periferin utan nätet. Det handlar om att på enklaste sätt utöva sina rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare. Myndigheter och företag förbättrar sin service, många gånger till lägre kostnader även för användarna. På sociala medier, så som Facebook och Twitter, pågår en dynamisk debatt som vitaliserar demokratin. Fler höjer sin röst på nätet. Tv och radio hänvisar också i allt större utsträckning till nätet.

Nästan alla i Sverige har tillgång till Internet, utbyggnaden har varit snabb. Det innebär också att samhälle och enskilda har kunnat hämta hem vinsterna av den nya tekniken. I dag utgår utvecklingen från att alla är uppkopplade.

Där det tidigare varit problem att få tillgång till service, finns den nu ett knapptryck bort. Anpassningen till Internetsamhället har gått fort. För tio år sedan användes nätet vid sidan om telefon, blanketter och brev. Så är det inte längre. I exempelvis Nacka kommun kan den som vill ansöka till en utbildning, för barn eller vuxna, bara använda internet.

Närmare 60 procent av de äldre som inte använder internet är kortutbildade, och merparten är kvinnor. Ofta är det människor med stort behov av samhällets stöd i olika avseenden och ironiskt nog kanske de som använder samhällsservice mer än andra – ironiskt i den meningen att rationaliseringen av servicen med Internet inte alls underlättar för den stora målgruppen.

Enligt prognosen i rapporten Äldre svenskar och Internet kommer det fortfarande år 2020 att finnas 500 000 personer över 50 år som inte använder Internet. Det vill vi inte acceptera, utan vi vill sätta in åtgärder omedelbart.

För att snabba på tempot och få fler att dra nytta av Internet har ett stort antal organisationer undertecknat ett upprop. Målet är att 500 000 fler personer ska kunna använda Internet vid utgången av 2013 än vid ingången av 2011. För att åstadkomma detta har en kampanj startats med namnet Digidel 2013 ( www.digidel.se).

Det lokala arbetet och samordningen är i många avseenden avgörande. Nyckelordet är samverkan. Kommuner, studieförbund, folkhögskolor, bibliotek och alla engagerade parter måste börja med att inventera medborgarnas digitala behov i den egna kommunen. Det finns inga helhetslösningar som passar i hela landet.

Många får digital kompetens genom sitt arbete. Men de som inte kan använda Internet är ofta pensionärer och arbetslösa som inte själva vill lägga pengar på kurser. Vår erfarenhet är att många kommer till skott om de erbjuds gratis utbildning.

Undertecknarna av uppropet ser det både som en angelägen demokratifråga, en väsentlig ekonomisk fråga och en jämlikhetsfråga att fler blir digitalt delaktiga. Den brittiska undersökningen ”The economic case for digital inclusion” från 2009 visar att det kostar ett hushåll cirka 6000 kronor per år att inte använda digitala tjänster. Arbetslösa som blir digitalt inkluderade kan lättare få jobb och bli ekonomiska vinnare.

Vi ser också kampanjen som ett ställningstagande för att tekniken ska bli mer användbar och tillgänglig. Om tekniken anpassas efter människorna olikheter motiveras fler att delta aktivt.

Bidragen ska i första hand vara direkta insatser för att enskilda icke-användare ska kunna använda nätet men kan också vara av indirekt art som till exempel finansiellt stöd. Digital delaktighet är en angelägenhet för alla i samhället. Vi tar vårt ansvar genom att sjösätta den gemensamma kampanjen Digidel 2013 och vill uppmana alla som kan bidra att ansluta sig.

Det ”digitala samhället” är fantastiskt. Särskilt om alla är digitalt delaktiga.

DANNY AERTS

vd .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

INGRID BURMAN

ordförande Handikappförbunden

MAICEN EKMAN

generalsekreterare Folkbildningsförbundet – studieförbundens intresseorganisation

KERSTIN ENLUND

förbundsrektor Studieförbundet Bilda

MARGARETHA ERIKSSON

ordförande Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier (SLB)

ROLAND ESAIASSON

myndighetschef, TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket

ANNE-MARIE FRANSSON

förbundsdirektör IT & Telekomföretagen

ANDERS GRADIN

förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

JAN GRÖNLUND

direktör Hjälpmedelsinstitutet

GUNILLA HERDENBERG

avdelningschef, Nationell samverkan, Kungliga biblioteket

KENT JOHANSSON

ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO)

LILLIANN KÄLLERMARK

ordförande SeniorNet Sweden

NICLAS LINDBERG

generalsekreterare Svensk Biblioteksförening

ÅKE MARCUSSON

rektor Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV)

ANNIKA NILSSON

förbundssekreterare ABF

CLAES-OLOF OLSSON

verkställande tjänsteman Föreningen Sambruk

ANN-KATRIN PERSSON

förbundsrektor Sensus studieförbund

TJIA TORPE

förbundschef Studiefrämjandet

KENT WALLÉN

vice ordförande Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra)

MICHEL WLODARCZYK

generalsekreterare Folkuniversitetet

CARL ÄLFVÅG

generaldirektör Handisam

CARL JOHAN ÖSTH

förbundsrektor Medborgarskolan