Internet öppnar en värld av möjligheter och gör livet mer praktiskt och kostnadseffektivt. I Sverige har utvecklingen gått fort; en överväldigande majoritet av befolkningen använder internet. Många är mycket avancerade användare och ”lever sina liv” på internet, andra kanske nöjer sig med att deklarera, köpa biljetter och lösa korsord på nätet. Att så många är på nätet ökar verksamheternas intresse av att använda det. Kontakter över internet premieras framför kontakter genom traditionella kanaler. Bankärenden har blivit dyrare för den som inte använder internet och det blir allt vanligare att man får betala för upplysningar via telefon. Fakturor via post kostar pengar, rabatter finns bara på nätet och att vänta en halvtimma på att komma fram till Telia är inte en olyckshändelse – kunden ska välja internet. Logiken är inte märkvärdig – de traditionella kanalerna blir för dyra.

Undersökningen Svenskarna och internet mäter Internetavändningen i befolkningen från 16-99 år. 2011 var det 1,33 miljoner vuxna svenskar som inte använde internet eller gjorde det mycket sällan. Man ska dock veta att det finns ett ganska stort mörkertal eftersom undersökningen inte når de som inte vill svara, de som inte har telefon och de som inte talar svenska. Antalet som inte använder nätet minskar hela tiden men i avtagande takt.

Bland de som inte använder internet dominerar personer som har eller har haft arbetaryrken och en kort utbildningstid. Det är huvudsakligen människor över 66 år som inte använder internet, men 30 procent av icke-användarna är yngre än 65 år och alltså fortfarande i arbetslivet.

Ser vi till gruppen som är äldre än 60 år är den yrkesmässiga spännvidden stor. Många arbetaryrken nämns liksom nästan alla grupper inom vård och skola. Bland akademikerna dominerar skolans olika yrken. Inom företagen framträder lantbruken och på kontoren nästan alla befattningar bland icke-användare.

De icke-användare som finns i arbetslivet (<61 år) faller inom färre yrkesgrupper, i vilka IT-användning hittills har varit sparsam. Lägre befattningar inom vård, skola och service dominerar vid sidan av arbetaryrken. Kontorsgruppen är i huvudsak borta.

Skillnaden mellan de två åldersgrupperna pekar möjligen på arbetslivets betydelse för det individuella lärandet. Den äldre gruppen har levt ett arbetsliv som inte var så genomsyrat av IT. I dag är det få arbetsplatser som saknar IT-tillämpningar och många rekryterare vittnar om att det blir allt svårare att få jobb om man inte kan använda IT och Internet.

Det kanske mest anmärkningsvärda i resultatet av fördjupningen av Svenskarna och internet är att nu verksamma lärare framträder så tydligt bland icke-användarna med akademisk utbildning.

Hälften av tre-åringarna använde IT och internet 2011. Nästan 100 procent av ungdomarna i skolan använder IT och internet medan deras lärare är en grupp som halkat efter i användandet. Det naturliga vore att skolan i sitt arbete reflekterade det omgivande samhälle som i så hög grad präglas av IT och internet. Ett antal stora satsningar, såsom ITIS och PIM, har gjorts för ökad e-kompetens hos lärarna. Att många lärare är icke-användare beror kanske på att yrkesrollen inte kräver användning av IT och Internet som pedagogiskt stöd. Här måste skolans huvudmän ställa väsentligt högre krav!

I studien fångas också arbetslösa in. Det finns en tydlig åldersskillnad i användning av internet vid jobbsökandet. De äldre arbetslösa använder internet i mycket mindre omfattning vid sitt jobbsökande än vad yngre gör. Endast hälften av 55-65 åringarna gör det. Troligen speglar detta om IT och internet har varit integrerade delar i tidigare arbetserfarenheter. Det är också intressant att se att den snabbaste rekryteringen av icke-användare till aktiv användning sker bland 60-talisterna (46-55 år), gissningsvis för att förändringarna i arbetslivet ”hunnit upp” dem. Alla måste kunna. På andra plats kommer 50-talisterna (56-65 år). Inte ens de hinner ut ur arbetslivet utan att ha mött på kravet på e-kompetens.

Trycket ökar från alla håll. Sjukvård och omsorg digitaliseras och de fysiska möjligheterna till hantering av kontanter är på väg att försvinna. Men det är inte bara i vardagen kraven ställs – rationalisering och förändringarna i arbetslivet ställer höga krav. Häng med eller åk ut. Väl ute, utan e-kompetens, är det mycket svårt att komma tillbaka. De myndigheter som har hand arbetsmarknadspolitiken borde göra omfattande insatser för en ökad e-kompetens.

I dag intensifierar folkbildningen sin verksamhet för digital delaktighet. Det sker ofta i samverkan med biblioteken. Det är utmärkt och det sker inom ramen för kampanjen Digidel 2013, med målet att 500 000 ickeanvändare ska bli ”online” före slutet av 2013. Kampanjen, som lanserades 2011, är ett frivilligt och spontant utvecklad nätverk. Det arbetar ideellt.

Kampanjen efterfrågar insatser från statlig-, landstings- och kommunal sektor som stöd för en ökad digital kompetens. Det är inte bara en välfärdsfråga – det är en nödvändig förutsättning för ett fungerande samhälle där allt fler blir äldre.

Problemet dör inte ut med de äldre. Tekniken utvecklas snabbt. Innan den blir så enkel att alla kan använda den måste insatser göras för att alla ska hänga med – det är en demokratifråga och bör hanteras så, inte bara genom ideella krafter.

CHRISTINE CARS-INGELS

kanslichef Digidel, Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE

MIKAEL VON OTTER

ordförande i kampanjledningen Digidel, IT & Telekomföretagen inom Almega