Nilla Tjälldén

Få företagare känner till att högkostnadsskyddet existerar.

Nilla Tjälldén

För två år sedan lanserade regeringen ett paket med reformer och regelförenklingar som skulle stimulera fler att bli företagare – och få företagen att anställa fler. Den största satsningen i reformpaketet var ett välkommet högkostnadsskydd för företagens sjuklönekostnader. Företagen skulle slippa bekosta sjuklönerna för anställda som har många korta sjukskrivningar. Nu två år senare kan vi konstatera att reformen blivit ett informationsmässigt fiasko.

De svenska småföretagen är ekonomins tillväxtmotor. 4 av 5 nya jobb under de senaste 20 åren har kommit i små företag. Men samtidigt finns det stora tillväxthinder. Hela 18 procent av småföretagen (med max 50 anställda) uppger att arbetskraftskostnader är den största tillväxthämmande faktorn enligt Småföretagarbarometern våren 2012.

Ett av de stora konkreta problemen som ökar arbetskraftskostnaderna och problemen med att anställa är att alla arbetsgivare måste betala de första två veckornas sjuklön – oberoende av om sjukdomen har någon koppling till arbetet eller ej. Som företagare hamnar du alltså med dubbla kostnader – dels sjuklönen och dels att betala lön till en ersättare. Att detta stoppar anställningar och driver upp kostnaderna och därmed minskar konkurrens- och tillväxtkraften är självklart. Att problemen uppmärksammas, nu senast av Stefan Löfven, är utmärkt. Stefan Löfvens lösning är att ta bort den ena sjuklöneveckan. Detta vore positivt.

En sådan förändring av regelverket tar dock tid – och problemet är akut. En åtgärd som borde genomföras direkt är att verkligen informera om det högkostnadsskydd som faktiskt finns – men som ingen känner till. Dåvarande näringsministern Maud Olofsson sa till Ekot när förslaget presenterades i september 2009:

”Har du ett litet företag så kan en persons frånvaro bli knäcken. Inför man ett högkostnadsskydd vet företagaren vad man har att rätta sig efter. Då tror jag att det är fler som kan få anställning och företagen kan vilja växa.”

För att få detta skydd måste dock arbetsgivaren ansöka hos Försäkringskassan. Kostnaden för skyddet beräknades till cirka 380 miljoner kronor per år.

Tre år senare kan vi tyvärr konstatera att reformen har misslyckats. Det är få företagare som ens känner till att högkostnadsskyddet existerar. Än färre vet hur man skall göra för att ansöka om återbetalning.

För andra halvåret 2010 var det endast 256(!) arbetsgivare som sökte och beviljades återbetalning enligt Försäkringskassans statistik. Den absoluta merparten av det belopp som återbetalats, drygt 25 av 31 miljoner, gick dessutom till en handfull stora arbetsgivare (företag eller organisationer med minst 500 anställda).

Enligt tidigare prognoser skulle reformen nå full effekt redan i år. Men den beräknade kostnaden på cirka 380 miljoner kronor per år har i stället reducerats ner till endast 100 miljoner kronor för 2012.

Anledningen är helt enkelt, enligt Försäkringskassan, att antalet ansökningar hittills varit få.

Det beror inte främst på att de små och medelstora företagen har klart lägre sjuktal än stora. Men det är uppenbart att Försäkringskassan inte har lyckats med att upplysa företagen om möjligheten till återbetalning – trots att myndigheter har ett tydligt uppdrag att informera om verksamheten inom sina ansvarsområden.

Vi kan glädjande konstatera att politikerna förstod ett allvarligt problem som påverkar företagens vilja och förmåga till att anställa personal och att högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader var rätt tänkt. Tyvärr blev reformen ett fiasko på grund av en ”informationsmiss”.

Det är angeläget för hela samhället att Försäkringskassan blir bättre på att informera. Då skulle garanterat fler företag våga anställa, och fler människor kunna få jobb.

NILLA TJÄLLDÉN

verksamhetschef, Företagarna Stockholms stad