Smittskyddsinstitutet presenterade nyligen en rapport om förskrivningen av antibiotika i Sverige. Rapporten, som gjorts på uppdrag av regeringen som en del av deras satsning på ökad patientsäkerhet, visade på ett mycket bekymmersamt läge. I 15 av 21 landsting går förskrivningen upp trots tydliga mål om motsatsen. Sämst i landet är Stockholm – här skrivs det ut mest antibiotika per invånare. Visserligen är Stockholm ett av de få landsting som det senaste året klarat av att minska förskrivningen, men trots detta ligger landstinget fortfarande klart högst med 414 antibiotikarecept per 1000 invånare och år. Och det är inte det enda bekymret.

Stockholm är även sämst på att skriva ut rätt sorts antibiotika. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, så kallade bredspektrumantibiotika, och de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper, så kallade smalspektrumantibiotika. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika.

I Sverige har vi varit relativt förskonade från resistenta bakterier tack vare den så kallade penicillinmodellen, som innebär att den svenska sjukvården i första hand ska välja smala antibiotika. Medan det i länder som ofta använder bredspektrumantibiotika finns betydligt fler resistenta bakterier. I Stockholm skrivs det tyvärr ut mer bredspektrumantibiotika än någon annanstans i landet.

Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Strama, har som mål att 80 procent av den antibiotika som skrivs ut vid luftvägsinfektioner (såsom halsfluss och öroninflammation) till barn upp till sex år bör vara smalspektrumantibiotika, pcV. Men i Stockholm får bara strax över 60 procent av de små barnen antibiotika med smalt spektrum, enligt Strama. Det är i särklass sämst i landet. För vuxna har SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) som kvalitetsmål att minst 8 av 10 får smalspektrum vid övre luftvägsinfektion och att minst 7 av 10 ska erhålla smalspektrum vid lunginflammation.

Ska vi klara av att motverka utvecklingen av resistenta bakterier räcker det inte att minska antalet recept. Vi måste också minska användningen av bredspektrumantibiotika för att minska problemet med resistens.

Kanske kan situationen i Stockholm förklaras med att många invånare lever ett stressat liv och ställer höga krav på att snabbt kunna komma tillbaka till jobbet efter att de själva eller deras barn blivit sjuka. Inte desto mindre innebär en hög och felaktig förskrivning av antibiotika att man spelar rysk roulett, med våra framtida möjligheter att bota infektioner som insats.

I en undersökning som Meda Sverige låtit genomföra i samarbete med YouGov säger fler än 8 av 10 allmänläkare att fördelarna med att välja ett så smalt spektrum som möjligt ska lyftas fram tydligare i den allmänna debatten om resistens. Drygt 9 av 10 läkare säger sig vara medvetna om att en restriktiv förskrivning av bredspektrumantibiotika är viktigaste vägen att förhindra/minska resistens och 8 av 10 vet att de ska välja ett penicillin med så smalt spektrum som möjligt. Men trots kunskapen sker det ändå inte.

Ett sätt att ge läkarna stöd i att minska antibiotikaförskrivningen är att varje läkare får en regelbunden återkoppling på hur många recept och vilken typ av antibiotika de har skrivit ut. En tumregel som läkare bör kunna hålla sig till vid receptförskrivning är att alltid skriva ut smalspektrumantibiotika vid luftvägsinfektion om inte en bakterieodling har gjorts. En annan viktig insats är förstås att kontinuerligt informera allmänheten om riskerna med en felaktig användning av antibiotika.

Även på det nationella planet måste bågen spännas hårdare. Det räcker inte att ha som målsättning att minska antalet antibiotikarecept.

Stramas och SFAM:s mål om att 8 av 10 recept mot luftvägsinfektioner ska vara en särskild sorts smalspektrumantibiotika (PcV) måste inkluderas i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Regeringen bör i sin patientsäkerhetssatsning ge samma typ av stimulansmedel till rätt förskrivning som i dagsläget endast ges för minskat antal recept.

ANNE BERGMAN

leg läkare, nordisk medicinsk chef, Meda Sverige

HOLGER VON FIRCKS

apotekare, nordisk medicinsk rådgivare, Meda Sverige

Fotnot: Meda är Sveriges största svenskägda läkemedelsföretag och största leverantör av antibiotika i Sverige.